DFSA avancerar
http://driftsektionforsystembolagsanstallda.wordpress.com/
Återigen har parterna kommit överens
DFSA och Systemboplaget har förlikats i AD-ärendet gällande förhandlingsvägran. Som DFSA tidigare skrivit har parterna haft problem i kommunikationen, vilket drabbat DFSA:s medlemmar som tvingats vänta onödigt länge på lösningar i vissa medlemsärenden. Det har handlat om allt mellan att Systembolaget har vägrat komma till förhandlingsbordet, mail som hamnat i skräpkorgen till grövre tilltag som förfalskade LAS-listor samt att hota med att dra in de fackliga representanternas kontrakt. Det sistnämnda inträffade under ett förhandlingstillfälle rörandes en diskriminering och en utebliven kontraktshöjning, då områdeschefen Kirsi Svanberg plötsligt säger att "Vi kan börja från noll. Vi tar bort allting, så tar vi bort dina timmar också." DFSA och Systembolaget kunde i en tvisteförhandling rörandes föreningsrättskränkning enas om att det inte är lämpligt att en områdeschef uttrycker sig på det sättet.
Efter denna och andra försvårande kommunikationsproblem kallade DFSA Systembolaget till ytterligare förhandlingar under sommaren och hösten 2009, för att parterna skulle hitta ett fungerande arbetssätt. Båda parter ventilerade sin uppfattning av situationen, men parterna nådde inte riktigt ända fram och Systembolaget har även, främst genom Svensk Handel, obstruerat i diskrimineringsärendet på Systembolaget Globen. DFSA fortsatte därför att driva Systembolagets agerande till AD.
Likt i andra domstolsärenden DFSA drivit mot Systembolaget har inte detta AD-ärende handlat om att pressa Systembolaget på pengar, vilket Svensk Handels olika jurister gärna vill få det till. DFSA har endast velat lyfta problem och hitta lösningar, ex. vid brott mot LAS 25 a § och brott mot Kvittningslagen, och parterna har också kommit överens och rättat till de fel som begåtts, utan krav på berättigat skadestånd från arbetstagarsidan.
DFSA och Systembolaget har efter många och långa diskussioner hittat lösningar som ska undvika att parterna i framtiden hamnar i en situation där förhandlingsformalian ska behöva bli ärende för domstol. Systembolaget menar att varje enskilt kommunikationsproblem beror på olyckliga misstag och att man inte obstruerar avsiktligt. DFSA godtar Systembolagets ursäkt och anser att parterna kan lägga de delar som inte rör diskrimineringsärendet bakom sig och parterna har förlikats i AD. Förlikningen innebär att DFSA har fått Karin Benyamine som kontaktperson på Systembolaget, så att inte Systembolaget ska missa mail och datum för förhandling, att Systembolaget ska hålla DFSA informerat i frågor som rör DFSA:s medlemmar, för att få ner antalet förhandlingar, och att parterna ska ses i fler informella möten, också det för att få ner antalet förhandlingar, samt att parterna betalar sina egna rättegångskostnader.
Föreningsrättskränkningen har parterna, som nämnts ovan, rett ut innan och den antifackliga hållningen och obstrueringen i diskrimineringsärendet driver DFSA vidare i Tingsrätten. Den samlade fackföreningsrörelsen, därmed självklart även DFSA, ser extra allvarligt på diskriminering och DFSA och Systembolaget ska ses i Tingsrätten fredag 2010-06-18.
Läs mer: Systembolaget inför AD
Ett yrke för hårdingar
Skulle John Rambo klara en dag i kassan?
Lite info från Arbetsmiljöverket:
*Besvär på grund av drag kan upplevas av personal i kassor.
*För höga ljudnivåer är något som kan skapa problem i kontakten med kunderna.
*Ett ständigt flöde av varor och kunder innebär risker för belastningsskador.
*Arbetet i kassan kan periodvis innebära hög stress.
Läs mer på: av.se
Systembolaget har förutsättningarna
Systembolagets särställning som monopol skapar också märkliga situationer när den centrala ledningen ska prata om de enorma vinster som Systembolaget gör och VD Magdalena Gerger sa tidigare i år till Expressen att "svenskarna numera dricker lite mera vin".
Försäljare i butik har dock börjat fundera kring Systembolagets vinster och butik 1255 i Lund kräver svar i personaltidningen Bouquet nr 1/2010. Personalchef Karin Furevik försöker förklara varför Systembolaget håller tillbaka löner och förmåner när det går dåligt för företaget, samtidigt som man nu, när det går väldigt bra för Systembolaget, agerar likadant, dvs. håller tillbaka löner och förmåner. Furevik föredrar uppenbarligen att hålla sig till själva lönebildningen och hänvisar till den lönepolicy som finns på ViNet och säger kort att "av förklariga skäl kan vi inte koppla lönen till försäljningen". Furevik kan heller inte låta bli att upprepa argumentet "ekonomisk kris" som den centrala personalledningen, efter påtryckningar från DFSA, tvingades göra avkall på för över ett år sedan. Redan då i november 2008 förmodade den centrala ledningen att Systembolagets försäljning skulle öka, trots eller kanske just pga. den ekonomiska krisen. Så har också skett, men i Bouquet 2010 används fortfarande den ekonomiska krisen som svar.
Samma tioårsperiod som vinförsäljningen ökat, så har Systembolaget drivit igenom en tajtare bemanningssituation (där schemat i många butiker spricker om en person är sjuk), högre arbetstempo (hänger ihop med bemanningen och ombyggnaden till självbetjäning, som ökar försäljningen ytterligare), ökade risker för hot och våld (i och med att vi rör oss ute bland kunderna och fått ansvar för att beivra snatteri), ersättningen vid extrainkall har slopats (tidigare fick man betalt för tre timmar extra om Systembolaget ringde in en efter 15.00 dagen innan), extra betalt om man arbetar på annan butik (nu innebär en utlåning ofta att man förlorar tid, då man måste åka och hämta sina arbetskläder på sin ordinarie butik innan öppning, utan extra ersättning) och vi har fått kortare obligatoriska grundutbildningar. Vi försäljare inom Systembolaget kräver inte att vi ska ha en lön som är kopplad till försäljningen, men vi kräver en bra och trygg arbetsplats, där vi har bästa möjlighet att leva upp till vårt alkoholpolitiska uppdrag. Det är inte försvarbart att försämra våra arbetsförhållanden samtidigt som försäljningen ökar som den gör.
Personalchef Furevik tangerar en viktig poäng i sitt i övrigt knapphändiga svar till butik 1255. Tanken med ett statligt monopol på försäljning av alkoholdrycker är bla. att vi inte endast ska behöva se till de ekonomiska förutsättningarna för att driva företaget, även om de naturligtvis kan vägas in. DFSA kräver dock att detta även omvandlas i praktiken och att det inte, så att säga, bara används åt ena hållet när nedskärningar ska göras. Bemanningen ute i butikerna motiveras endast av försäljning och "butikens budget" styr allt från bemanning till fredagsfika och säkerhet. På ViNet är det lätt att se hur många kunder respektive butik har varje dag och timme och trots att vissa butiker har fler kunder, tillåts de inte ha större bemanning. Endast försäljningssiffrorna avgör. Butiker med många storkunder får således mer bemanning, medan butiker med mycket småkunder har svårare att bemanna.
Ett annat exempel på hur Systembolaget ser mer till vinsterna än till personalens arbetssituation är de nya öppettiderna i stora delar av Stockholmsområdet. Numera ska de flesta butiker hålla öppet till 19.00 varje dag. Kundtrycket används som argument. Många av de innerstadsbutiker, som har mest kunndtryck på kvällarna, är också mycket små med få kassor. För god service och bättre arbetsmiljö är det självklara alternativet att skaffa större butiker, fler kassor och ökad bemanning för att möta trycket. Men det kostar naturligvis en del. Nu kan dessa butiker, som tidigare haft långa köer non-stop de två sista timmarna, förmodligen vänta sig långa köer i tre timmar istället. Samtidigt som försäljningen ökar, vilket innebär mer klirr i kassan för Systembolaget.
300 år och inget har hänt
I Sveriges Radios Vetenskapsradion: Historia uppmärksammas Sveriges alkoholintressen i Sydafrika som sträcker sig över 300 år bakåt i tiden. Sydafrikas äldsta vingård ägdes av en svensk och Sydafrikas största ölbryggeri, tillika världens nästa största bryggerikoncern, bygger på "stolta svenska bryggeritreditioner" får vi veta i programmet. I detta första specialprogram ifrån Sydafrika handlar det om de svenska entreprenörer som varit involverade i Sydafrikas alkoholindustri, som är en av världens största.
2010 är Sverige genom Systembolaget även en av de största importörerna av alkholdrycker från Sydafrika, men trots över 300 år affärsintressen och den makt man besitter som storkund, så är Systembolaget mycket försiktiga med att ställa krav på att producenterna uppfyller minimikrav på arbetsmiljö och arbetsrätt. Likt de flesta större företagen i världen har Systembolaget dock börjat arbeta med s.k. CSR*, som DFSA rapporterat om tidigare, men som många andra företag handlar det mer om att skapa en bättre bild av företaget än att förbättra för arbetarna.
Efter påtryckningar från DFSA träffade den CSR-delegation som reste till Sydafrika 2009 fackföreningen Sikhula Sonke på plats på Vingårdarna (möten med arbetare som Systembolagets PR- och CSR-ansvariga Nina Johansson inte är sen att lyfta fram när hon pratar om Systembolagets PR- och CSR-arbete). PR och CSR går med andra ord hand i hand och så länge det inte innebär dålig PR kommer Systembolaget antagligen inte att göra något åt sitt sociala ansvarstagande.
*CSR - Corporate Social Responsibility
Mer info:
Sydafrikas svenska historia
Sydafrika: vinarbetare reser sig mot omänskliga villkor
Mörk verklighet bakom Sydafrikas vin
Systembolaget på plats i Sydafrika - Upp till bevis!
Sikhula Sonkes aktioner uppmärksammade
Behåll Lagena
Systembolaget har startat en utredning om möjligheten att sälja ut Lagena Distribution. DFSA ställer sig kristiska till beslutet. Systembolagets ställning ekonomiskt och politiskt har sällan varit starkare än nu. Samtidigt har Lagenas verksamhet i Systembolagets regi kritiserats från många håll på grund av den rådande personalpolitiken. Att i det läget börja planera för att sälja av Lagena istället för att börja planera förbättringar av den kritiserade verksamheten är att visa svaghet som statligt bolag och det är ett nederlag för alla som tror på Systembolaget som idé.
Systembolaget borde visa upp att man klarar av att bedriva en bättre verksamhet än privata distributörer. Fokus borde ligga på att statliga bolag har möjlighet att skapa bättre sociala villkor än på exempelvis de privata distributörer som använder 100% inhyrd personal och en stor andel svartarbetskraft och papperslösa. Det framstår idag som att Systembolaget svarar på kritik om arbetsvillkoren på Lagena med att kasta in handduken.
Ökad säkerhet i Systembolagets butiker
Sedan i maj 2009 har fackföreningen DFSA och Systembolaget arbetat med nya instruktioner kring att förhindra snatterier. Nu utbildas försäljare i hela Sverige och incidenter som hot och våld följs upp med nya rutiner.
Våren 2009 lyfte DFSA frågan om behovet av nya säkerhetsrutiner kring att förhindra snatterier i Systembolagets butiker. Detta efter att en butikschef i Stockholm gett personalen på flera butiker felaktiga och direkt farliga instruktioner.
DFSA har under ett års tid tillsammans med arbetskamrater på Systembolaget Gullmarsplan i Stockholm och den centrala ledningen, däribland Systembolagets säkerhetschef Kenneth Lindström, diskuterat behovet av nya instruktioner rörandes snatterier. DFSA har även påtalat vikten av att det s.k. incidentsystemet, där butikspersonalen anmäler hot och våld, måste följas upp bättre av Systembolaget. Något som redan fått genomslag och numera återkopplar Systembolaget centralt till den butik där en incident anmäls.
Nu ska den nya snatteriutbildning nå ut till fler butiker, ex. Systembolagsbutikerna vid Hornstull och Ringen samt på Rosenlundsgatan och Folkungagatan i Stockholm. Även andra s.k. citybutiker i Örebro, Västerås, Eskilstuna, Norrköping och Malmö står på tur samt även ett tiotal andra butiker.
- Personalen på min butik var mycket nöjda med utbildningen och en del instruktioner var nya, även om mycket var bekant sedan tidigare. Uppfattningen tycks vara att det ändå är bra att få tidigare kunskap bekräftad, säger DFSA:s medlem Mikael Lindegren på Systembolaget Globen.
Kenneth Lindström skriver i ett mail till DFSA att det finns flera butiker i de större städerna som är i ”behov av en säkerhetsgenomgång på diskussionsbasis” och att utbildningen även kan komma att genomföras av områdescheferna.
- Det är ju jätteviktigt att ett så stort företag som Systembolaget från centralt håll gör klart exakt vad som gäller i frågor om personalens säkerhet. Och att DFSA och Systembolaget har ett fungerande samarbete på arbetsmiljöområdet är också viktigt, menar Lindegren.
- De nya utbildningarna tillsammans med de nya rutinerna med incidentsystemet, som också är en fråga som DFSA varit med och drivit, innebär helt klart ökad säkerhet för oss ute i butikerna, avslutar Lindegren.
Euromaint Rail backade inför strejkhot
I likhet med Systembolagsägda Lagena planerade Euromaint säga upp sin personal och istället hyra in den via bemanningsföretag. Men ledningen för Euromaint Rail i Malmö drog idag tillbaka sina uppsägningsvarsel. För tre dagar sedan publicerades nämligen hot om maskningsaktioner och vild strejk på Euromaintarbetarnas blogg och idag drogs varslen tillbaka. Att Euromaints ledning backade är en viktig seger för arbetare som kämpar för ett utökat anställningsskydd och mot inhyrning.
Jobbuppror en del av lösningen
Blockad av Skanskas huvudkontor. Foto: Axel Green
Förra veckan frågade sig Sektion Samdistribution vad fackföreningarna kan göra för att bekämpa bemanningstrenden. Ett svar på frågan är Jobbupproret, ett fackligt gräsrotsnätverk. Men det krävs också en offensiv facklig kamp, skriver Emil Boss och Mikael Lindegren från den syndikalistiska sektionen på Systembolaget, DFSA.
På vår arbetsplats, Systembolaget, har hot om inhyrning hjälpt bolaget att pressa fram kollektivavtal med sämre anställningsskydd än Las, avtal som i praktiken innebär daglöneri för en stor del av de butiksanställda. En av de negativa effekterna av bemanningstrenden är just försämringar för fast personal. Arbetsgivarna använder inhyrning som ett hot som håller kollektivavtalsfacket nere och hotet blir starkare i takt med att bemanningsbranschen växer och inhyrning blir än enklare och billigare. Förra året kunde vi också se hur Systembolaget kunde säga upp halva den fasta personalstyrkan på sitt dotterbolag Lagena Distribution och byta ut den mot inhyrd arbetskraft. Personalens strejk bemöttes sedan med strejkbrytare från samma bemanningsföretag. Problemet är stort, så hur ska vi agera?
En del av svaret tror vi finns i Jobbupproret, ett fackligt gräsrotsnätverk med mål att bekämpa bemanningstrenden. Nätverket bildades förra veckan och redan nu består det av ett tjugotal klubbar inom LO, SAC och TCO. I lördags (20 februari) antogs ett upprop som kräver rätt till fasta jobb på heltid, begränsning av inhyrning till max 10 procent samt på sikt ett nytt förbud av privat arbetsförmedling. Varje måndag klockan 18 med start denna vecka kommer demonstrationer för fasta jobb att ske på olika platser i Stockholm.
Driftsektion för Systembolagsanställda har skrivit under Jobbupproret och ser det som ett sätt att agera mot bemanningstrenden – att ropa nedifrån till LO:s ledning och politiker. Samtidigt tror vi inte att ett rop till fackpampar och politiker är det vi behöver mest just nu.
Viktigare är att ropa till varandra på gräsrotsnivå, att påminna varandra om att vi är många, eniga och behöver sammanhållning och aktivitet på våra arbetsplatser.
Jobbupprorets demonstrationer, möten och upprop är även ett sådant rop. Det ger en möjlighet att mötas och påminna varand-ra om att det är vi som arbetar som har den egentliga makten – inte arbetsgivarna, inte politikerna och inte fackpamparna. Vi uppmanar alla fackligt aktiva att skriva under Jobbupproret och bryta tystnaden och passiviteten på jobbet.
Men Jobbupproret är främst en kraftsamling för oss i de privilegierade skikten av arbetarklassen. I dag finns tusentals arbetsplatser i Sverige som inte nås av kollektivavtal, där varken avtal eller lagar åtföljs. De som drabbas hårdast av bemanningstrenden jobbar inte på Svea Support, Lärarjouren eller Manpower, utan på de otaliga små bemanningsföretag som billigt säljer städare, diskare och rivningsarbetare. De inhyrda är oftast invandrare, med eller utan papper, som ofta arbetar under inhumana och oacceptabla villkor. Den fackliga passiviteten på deras arbetsplatser beror inte på att de anställda glömt bort arbetarrörelsens värderingar. Den beror på omplaceringar, inkomstbortfall, omedelbara avsked och hot om att bli inspärrad av polis och deporterad ur landet.
Jobbupproret gör rätt i att rikta kraven på begränsningar direkt mot kundföretagen, men ett tak på 10 procent inhyrda skulle inte påverka bemanningsbranschens mest utsatta grupper. De osynliga arbetarna – städarna, diskarna och hantlangarna – är i regel alltid färre än 10 procent av personalen på arbetsplatserna. På deras arbetsplatser skapas inga LO-klubbar eller driftsektioner. I deras situation biter varken Jobbuppror eller kollektivavtal.
Därför har de syndikalistiska fackföreningar som skrivit under Jobbupproret startat en parallell kampanj för att poängtera att avtalsklausuler behöver kompletteras med en facklig kamp som inkluderar också de mest utsatta delarna av arbetarklassen. Förra veckan satte Västerorts LS av SAC Skanskas huvudkontor i blockad. Byggjätten har låtit papperslösa arbetare jobba utan lön på flera byggprojekt i Stockholm. De papperslösa anlitades genom bemanningsföretaget Bymbo Tjänst AB, som hade kollektivtal. Trots detta hade varken Skanska eller Byggnads ”möjlighet att kontrollera villkoren” eller ”formellt ansvar” för exploateringen av papperslösa på byggena.
Förbättringar i avtal och lagar kan påverka en stor grupp arbetare. Jobbupproret i sig kan leda till ökad aktivitet och mer stridbara normer för samma grupp. Men för en annan mer utsatt del av arbetarklassen, tror vi främst på den typ av offensiv, pragmatisk och realistisk facklig kamp som Västerorts LS Skanskablockad manifesterar. I Sverige bedrivs den i princip bara av SAC Syndikalisterna.
Västerorts LS gör med Skanska som syndikalister tidigare gjort med McDonalds, Fortum och Berns. Man anpassar sig efter verkligheten, ignorerar regler om ansvarsförskjutning och riktar sina krav direkt mot kundföretaget. Hittills har det varje gång resulterat i att man stoppat exploateringen av medlemmarna.
Norska LO lyckades 2009 införa ”Lagen om solidariskt ansvar”, en lagreglering av just det som SAC redan nu verkställer på egen hand i Sverige. Lagen innebär ansvarsskyldighet för att löner och semesterersättning betalas ut till alla arbetare på arbetsplatserna, lejda via bemanningsföretag eller ej.
Vi gräsrötter har flera svar på frågan om hur vi kan agera mot bemanningstrenden. Frågan är vad LO:s ledning har för svar att ge de anställda på företag som Bymbo Tjänst AB.
(Debattartikel av DFSA publicerad i Arbetaren 8/2010)
Avtalsrörelsen har börjat
Go Unionen go!
Unionens stora reklamsatsning under avtalsrörelsen 2010.
(Rabatterna inkluderar resor till Talinn, Helsinfors, billiga fjällstugor, billig hem-el, prenumerationer, fördelaktiga banklån mm. )
Avtalsrörelse. Kollektivavtalsfacken bröstar upp sig och gör reklam för sina starka fackliga värderingar av solidaritet, kollektiv kamp för bättre arbetsvillkor, rätten till trygghet och en hälsosam arbetsmiljö, eller hur var det nu?
Som försäljare inom Systembolaget har vi under de senaste decenniet upplevt stora arbetsförändringar. Vi har fått en tajtare bemanningssituation (där schemat i många butiker spricker om en person är sjuk), vi har fått högre arbetstempo (hänger ihop med bemanningen och ombyggnaden till självbetjäning), vi har fått ökade risker för hot och våld (i och med att vi rör oss ute bland kunderna och fått ansvar för att beivra snatteri), samtidigt som exempelvis ersättningen vid extrainkall har slopats (tidigare fick man betalt för tre timmar extra om Systembolaget ringde in en efter 15.00 dagen innan, vilket alltså gällde framförallt när företaget ringde samma dag) och vi har fått kortare obligatoriska grundutbildningar, samt nya integritetskränkande hemgångskontroller och hemliga arbetsplatsinspektioner, s.k. Mystery shoppers.
Läs mer: Systemets butiks-spioner / "Alla kan alltid bli bättre"
Samtidigt har vi fått betala ett högt pris för ombyggnationerna till självbetjäning. Systembolaget har inte gjort de riskbedömningar som krävs för förändringen i arbetet enligt Arbetsmiljölagen (AML) och företaget har dessutom valt att hålla butikerna öppna under ombyggnadstiden utan konsekvensbedömningar, vilket förstås skapat en ofta farlig arbetsmiljö med allvarliga långtidssjukskrivningar som följd.
Läs mer: Seger för personalen
Systembolaget och Unionen har varit lite extra återhållsamma med kontrakten i väntan på den nya arbetstidreformen Årsarbetstid. Årsarbetstid går ut på att deltidsanställda får en fast lön men i gengäld skall stå på standby till företagets förfogande för att kunna kallas in upp till heltid med kort varsel. En försämring som är så långt ifrån de ursprungliga paragraferna i LAS att det kanske vore bättre för hundratals, förmodligen tusentals, försäljare, om kollektivavtalet inte fanns (eftersom det innebär sämre grundtrygghet än LAS i dess grundform). Men behovsanställd personal är sällan med i facket. De sitter välidigt löst och kan heller inte förvänta sig hjälp till en riktig anställning genom det fack som förhandlat bort den rätten.
Däremot är det ingen hemlighet att Unionen är en bra språngbräda för att bli butikschef. Unionenklubben i Stockholm gratulerade nyss sin viceordförande och ett kontaktombud till denna befodran. Praktiskt nog behövde de inte ens byta fack, eftersom Systembolaget är en av få arbetsplatser i landet där butikschefer är med i samma fack som kassapersonalen och dessutom sitter i det nationella klubbstyrelsen för all butikspersonal. Ordföranden för Unionens nationella fackklubb på Systembolaget är butikschef. Butikschefer får också fritt påverka valen av skyddsombud och själv lägga en röst.
Trots att arbetstidsreformen Årsarbetstid skall införas i vår vet personalen på butikerna praktiskt taget ingenting om den, trots att den planerats i många år nu av Unionen och Systembolaget. Tanken är helt enkelt att ställa personalen inför fullbordat faktum - att nu är det "moderna arbetstider" som gäller. Pang bom.
Allt detta är reglerat i kollektivavtal eller överenskommet med Unionen. Unionen har också förhandlat bort de mertidsregler som finns i Lagen om Anställningsskydd (LAS), med följd att försäljare kan ha kontrakt på 2 eller 4 timmar i veckan men arbeta ex. 30 timmar i veckan i flera år, utan ha laglig rätt till en högre tjänstgöringsgrad. Unionen har därmed gett Systembolaget en gratis arbetskraftsreserv - oss försäljare.
Kollektivatalstanken bygger på att facken kan gå ut i konflikt mellan avtalen, var tredje eller fjärde år, om inte företagen går med på drägliga villkor. Nu stundar en ny avtalsrörelse och Unionen har alltså en chans att ställa en hel del saker till rätta igen. Och då pratar vi inte om karriärscoaching och billig hem-el. DFSA kan bara säga: Go Unionen Go!
PS. Är det inte väldigt konstigt att vi försäljare i butik inte avtalsorganiseras under Handels? DS.
”Dom smiter med allt mitt guld!”
Vart tar våra pengar (skattebetalarnas) och vår trygghet (försäljarnas) vägen egentligen? Som DFSA tidigare påpekat innebär en övergång från över disk-försäljning till självbetjäning att försäljningen ökar kraftigt och att det dessutom behövs mindre personal. Ändå ska vi som har vår anställning kvar jobba hårdare och snabbare. (Läs mer om den ökade försäljningen i den statliga utredningen "Var går gränsen?") Det är hög tid att även vi på golvet och kunderna får ta del av de ökade resurserna. Och frågan är - var tar de annars vägen?
Svaret är nog att någon krösus fått gehör för sin girighet och en hårdare personalpolitik. Systembolagets personalchef Karin Furevik har i diskussioner om arbetstidreformen Årsarbetstid (när DFSA i förhandling undrade varför den inte infördes på 80-talet) sagt att man nu "har ett annat tänk" på arbetsmarknaden. DFSA misstänker att avregleringen 1993, som innebar starten för bemanningsföretagen spelat roll för "det nya tänket", kanske även ett försvagat kollektivavtalsfack, det sämre (och dyrare) skyddet för arbetslösa och den högre arbetslösheten. Förhandlingarna om Årsarbetstid ska enligt Systembolaget i alla fall vara över och parterna har tydligen kommit överens. Unionen har dock inte gått ut med hur överenskommelsen ser ut och vad detta kommer att innebära i praktiken för oss försäljare.
Hur som, så fortsätter Systembolagets försäljning att öka (7.8% 2009) samtidigt som arbetsförhållandena på samma statliga monopol blir sämre. Företaget var heller inte sena att skära i personalstyrkan när försäljningen sjönk i mitten på 00-talet (om än bara i vissa delar av Sverige). Personalman Karin Benyamine menar i tidningen People & Retail att "Det är alltid oerhört smärtsamt att göra personal-neddragningar. Men jag tror att det arbetet gav oss en viktig erfarenhet av hur vi bör arbeta i nedgång." Samma personalavdelning har även tidigare försökt använda den ekonomisk krisen som anledning till försämringar (november 2008), vilket framstår som löjeväckande eftersom nämnda kris inte drabbar Systembolaget. Trots rekordförsäljning och effektivare butiker talar man om nedgång och förespråkar hårdför personalpolitik.
Trygghet för de anställda och en anständig bemanning kostar naturligtvis och de resurserna måste av ovan nämnda anledningar finnas någonstans. I förlängningen kommer "det nya tänket" att påverka kunderna i form av mer stressad personal, som riskerar att omsättas mer framöver, och som får mindre utbildning.
Som minoritetsfack inom Systembolaget (även om DFSA har god etablering på vissa butiker) kan vi bara spekulera kring de ekonomiska förutsättningarna, men Systemet är ett aktiebolag och en möjlig förklaring kan ju vara att aktieägarna ska ha sitt.
Stöduttalande från Handels klubb 717
Stöduttalande till Driftsektion för Systembolagsanställda (DFSA)
Handelsklubbens årsmöte vill med detta uttala sitt stöd för den fackiga kamp som DFSA för med målsättning att personalpolitiken inom Systembolagskoncernen ska bli mer acceptabel. Det är en kamp vi delar då vi själva också har förstahandskännedom om den personalfientliga inställningen hos koncernledningen. Vi följer med intresse AD:s prövning av Systembolagets förhandlingsvägran/-obstruktion.
Kampen för integritet och att hemgångskontroller rimligen sker inom arbetsplatsens fyra väggar och inte tar formen av muddringar ute på stan är viktig för all personal inom handel och varuhantering. Integritetsfrågorna är på ett sluttande plan på dagens arbetsmarknad.
Helt förkastlig är Systembolagets informationsförbud, som i allt väsentligt tar sig uttryck som censur av facklig information. Värt att notera är att informationsförbudet inte gäller hela koncernen. Förbudet är uppenbarligen väldigt selektivt beträffande vart och vilka som är förbjudna att sprid information. Det finns bara en vettig ståndpunkt i denna fråga och det är att all facklig information ska vara fri.
Framåt tillsammans i kampen!
Årsmötet 27/1 2010
Handels klubb 717
vid Lagena Distribution
Vårens säkerhetsutbildningar
Enligt ett avtal från i Maj 2009 mellan DFSA och Systembolagets vice VD Mikael Wallteg kommer Systembolaget under våren besöka de butiker som har mycket stölder och missbrukarkunder för att påminna om de föreskrifter för förebyggande av hot och våld som företaget har. Säkerhetschefen Kenneth Lindström arbetar enligt egen utsago just nu på att ta fram en lista på de butiker som skall få den välbehövliga säkerhetsgenomgången.
Informationen som skall förmedlas på butiksträffarna finns nämligen annars bara på ViNet och Systembolaget konstaterade i den senaste kommunikationsutredningen att det är välidgt få anställda som hinner ta till sig information där.Följande butiker är självskrivna för utbildningarna på grund av sitt kundklientel eller skador på försäljare som sprungit efter snattare, men det finns förstås fler.
Rosenlundsgatan (Sthlm) Klarabergsgatan, (Sthlm), Ringen (Sthlm), Värnhem (Malmö), Triangeln (Malmö), Globen (Sthlm).
2008 och 2009 uppmärksammade media sex fall där Systembolagsanställda blivit misshandlade av kunder. Utöver det känner DFSA till fem fall som inte uppmärksammats, där försäljare bland annat blivit utsatta för upprepade strypförsök. På tre av butikerna hade de anställda utsatt sig själva för allvarliga onödiga risker när de velat visa framfötterna genom att gripa eller konfrontera snattare, både i och utanför butiken. Följderna av konfrontationerna blev ett slagsmål, ett knivhot och en spräckt hälsena. Det är ingen slump. 2008/2009 byggde Systembolaget om en stor del av alla landets butiker från överdiskbetjäning till självbetjäning och riskerna för hot och våld ökade markant.
DFSA slog i Maj 2009 larm om två butikchefer som instruerade sin butikspersonal att konfrontera potentiella snattare och att springa efter dem ut ur butiken. Man instruerade försäljarna att hålla kvar personer som misstänktes för snatteri även om försäljarna inte sett någon stöld begås (dvs om någon visar sig ha en öl i en påse och säger sig ha haft med sig den in i butiken). Systembolagets centrala säkerhetschef kunde direkt bekräfta att instruktionerna att springa ut ur butiken, och att brottas med snattare var fel, men det sistnämnda, att hålla fast kunder om de har en öl i väskan eller påsen, det tyckte även systembolagets centrala säkerhetschef först lät rimligt. Men när personalen på den butik han besökte började protestera, kontrollerade säkerhetschefen frågan med jurister och kunde efter fyra veckor bekräfta att det inte är lagligt att göra så.
Alla väktare vet att att man inte fysiskt får hålla kvar en person med en öl i påsen om man inte sett dem stjäla. Alla försäljare på ett Systembolag med mycket missbrukare vet att det händer att folk glömmer att lämna påsen i kassan och då får med sig en öl in i butiken. Systembolagets chefer, lokala eller centrala, skall inte instruera försäljare att göra onödiga farliga arbetsmoment som vi saknar väktarutbildning för och skall heller inte instruera i olaga frihetsberövanden som kan resultera i att de anställda blir stämda i domstol. Därför är det nödvändigt med tydliga instruktioner om att försäljare inte gör ett bättre jobb om de spelar hjältar och att butikschefer som uppmuntrar onödiga risker gör fel.
Unionen förhandlar bort integritetsskydd
2006 satt Systembolaget och Unionen (då HTF) i förhandlingar om införandet av förebyggande hemgångskontroller. Inledningsvis höll Unionen en skeptisk linje och uttalade genom LO/TCO rättsskydd att omotiverade, förebyggande kontroller följer en obehaglig logik som ofta framförs i övervakningssammanhang och som hotar den personliga integriteten. "Enligt Volke saknas det i dag lagstiftning på området vilket skapat en rättslig gråzon. Och att Systembolaget nu vill införa kontroller, trots bristen på svinn, med argumentet att de som inte stjäl inte har något att dölja tycker han är märkligt
-Då skulle man kunna övervaka sina anställda jämt och folk skulle bli jätteglada.
Unionen gick till slut med på att införa hemgångskontroller, så länge de inte sker på allmän plats, dvs. inför allmänhetens ögon. Det ansågs föga förvånande vara kränkande att vi anställda närsomhelst skall kunna bli stoppade och visiterade framför folk ute på gator och torg. I avtalet om hemgångskontroller står det uttryckligen att de inte får ske på "gata, trottoar". Men Systembolaget lät sig inte hindras av något fackligt avtal utan har sedan 2007 ändå genomfört kontrollerna just på "gata, trottoar". Enligt Karin furevik har man brutit mot avtalet för att man inte kunde hitta någon annan praktisk möjlighet att få till sina kontroller annat än att göra dem ute på gator och torg. Så företaget smög igenom visitationer på allmän plats ändå. I förebyggande syfte. Det finns inte och har inte tidigare funnits något personalsvinn att tala om.
Försäljarna i DFSA tröttnade nyligen på att bli misstänkliggjorda och utskämda på gatorna. Vi uppmärksammade därför Unionen på det faktum att företaget under två år fullkomligt struntat i rådande avtal. Unionen har nu suttit ned med Systembolaget och förhandlat i frågan. Vad blev resultatet av företagets avtalsbrott? Avtalet formulerades om. Unionen gick med på att stryka att det skulle vara kränkande eller förbjudet att göra hemgångskontroller på allmän plats. (Unionen organiserar både butikschefer och försäljare i samma fack och ordföranden för Systembolagsklubben är 2010 en butikschef.)
DFSAs blockad av hemgångskontroller på allmän plats kvarstår.
