Driftsektion för Systembolagsanställda

Fredrik: Arbetat 5 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 4 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 20. (I detta fall har DFSA förhandlat upp kontraktet till den nivå som försäljaren arbetat, nämligen 20 timmar per vecka.)

Frans: Arbetat 7 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 20. (I detta fall har DFSA förhandlat upp kontraktet till den nivå som försäljaren arbetat, nämligen 20 timmar per vecka.)

Lisa: Arbetat 12 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 30. (Kontraktet har i o m andra kontraktshöjningar justerats till 20 timmar per vecka, vilket mer motsvarar den tid Lisa arbetar.)

2009.03.19 kom parterana överens i kontraktsfrågan och Systembolaget höjer medlemmens kontrakt till efterfrågade 20 timmar i veckan. I överenskommelsen ingår även en helhetslösning som omfattar ytterligare försäljare och bl.a. att DFSA och Systembolaget avbokar alla förhandlingar som rör medlemmens kontrakt. DFSA blåser också av nyanställningsblockaden på Systembolaget Globen och manifestationerna utanför HK, som var kopplade till kontraktsfrågan.

I kollektivavtalet för försäljare inom Systembolaget har Unionen förhandlat bort den del av Arbetstidslagen som förhindrar att arbetare ska tvingas arbeta för mycket över sina kontrakt. 200 timmar per år är enligt lag den bortre gränsen, vilket ger närmare 4 extra timmar i veckan. Det är fullt rimligt med ett sådant tak. På en vanlig anställning på Systembolaget innebär det ändå en flexibilitet på extra 30-100% arbetstid  per vecka (räknat på kontrakt mellan 4 och 12 timmar). Med någon typ av framförhållning och planering borde en butikschef kunna hushålla med dessa 4 timmar per vecka för att även täcka upp vid storhelger, som jul och nyår. Och i annat fall skriva tillfälliga kontrakt vid längre frånvaro. I stället väljer man att utnyttja detta undantag i lagen för att slippa att anställa och höja kontrakt vid exempelvis förldraledighet och längre sjukskrivningar. Deltidsförsäljarna är i realiteten behovsanställda på Systembolaget.

Detta undantag i Arbetstidslagen urholkar även LAS 25a §, som är den lag som ger deltidsanställda förtur till högre anställningsgrad om kontrakt ska höjas. Med en flexibel arbetsstyrka är en kontraktshöjning sällan aktuell, för vilken arbetsgivare skulle välja fast personal framför behovsanställda?

Problemet för Systembolaget är att detta inte är en personalpolitik som ett stort statligt företag kan visa upp. Lösningen är att Systembolaget arbetat fram en reform som ska få butikscheferna att skriva högre kontrakt, men det har tagit över 25 år att få med sig facket på denna uppgörelse (reformen kallades tidigare Plus- och Minustid, men lanseras idag som Årsarbetstid), men än idag är det mycket oklarheter kring denna lösning. Reformen innebär dessutom ingen förändring för de mest utsatta personalgrupperna: de med låga kontrakt (4 och 12 timmar, men även 2 timmar per vecka är vanligt inom Systembolaget). Informationsfilm om reformen: Systembolaget löser personalproblem 1989

En stor skillnad iom Årsarbetstid är att Systembolaget, till skillnad från idag, inte ska se till anställningstid för en kontrakshöjningt, utan att LAS 25a § är underordnad "butikens behov". Hur en fackförening kan gå med på dessa undantag i vår svenska arbetsrätt är helt obegripligt.

Systembolaget har också tagit chansen att frysa kontrakt i väntan på bättre tider. Samtidigt arbetar många försäljare mångdubbelt över sina kontrakt och någon arbetsrätt finns inte att tillämpa. DFSA har sagt det förr och vi säger det igen:

I Dagens Arbete (DA) 3/5 2008 inleds artikelserien Möt vår tids daglönare. I denna kan man läsa om två deltidsarbetare, som under tre år tecknat 94 anställningskontrakt med sin arbetsgivare Textilia AB. Kontrakten har varit korta, några veckor, ibland bara en dag. Följden har blivit att de två kvinnorna omöjligt kan planera för framtiden och inte har någon ekonomisk trygghet. Dagens Arbete drar slutsatsen att kvinnorna ”systematiskt utnyttjats på Textilia i Långselse.” Kenneth Strand på IF Metall säger till tidningen att ”Det här borde inte förekomma i Sverige i dag. Arbetsgivarna måste ta ansvar för att anställningarna regleras bättre”. I en uppföljande artikel har DA tagit kontakt med Textilias VD Tomas Bergström för att konfrontera denne med kvinnornas situation och som förklaring säger Bergström: ”Nej, vi jobbar med vikariat och tillfälliga anställningar för att täcka upp frånvaron. Det kan vara svårt att veta hur länge den frånvarande ska vara borta. I praktiken kan det bli ett antal dagar i taget. Men det är ingen systematik i det på något sätt.”

Det daglöneri som kvinnorna på Textilia vittnar om, är vardag för majoriten av försäljarna på Systembolaget. Som deltidsanställd på Systembolaget har vi oftast kontrakt på 25-50% av den tid vi arbetar. 75% av anställningen kan alltså vara s k mertid, som med två veckors varsel delas ut på arbetsscheman. DA upprördes över att kvinnorna på Textilia arbetat med så kort framhållning i hela tre år. På Systembolaget kan daglöneriet ofta fortsätta upp till tio år. DFSA kan presentera följande exempel enbart från två butiker i Stockholm åren 2008-2009 (namnen är fingerade):

Lisa: Arbetat 12 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 30.

Eva: Arbetat 4 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 30.

Fredrik: Arbetat 5 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 4 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 20. (I detta fall har DFSA förhandlat upp kontraktet till den nivå som försäljaren arbetat, nämligen 20 timmar per vecka.)

Anders: Arbetat 6 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 30. (Eftersom Anders aldrig fick någon justering av kontraktet blev han tvungen att säga upp sig 2008.)

Peter: Arbetat 10 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 20.

Frans: Arbetat 7 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 20.

I programmet Faktum på SVT sändes år 2006 ”De nya daglönarna”, som också behandlade ämnet mertidsberoende deltidsanställda i detaljhandeln. I programmet granskades Pågens och ICA:s utlägg av mertid. Faktum undersökte hur mycket mertid som arbetades på några butiker och upprördes över siffrorna. Siffrorna man fick fram är dock små i jämförelse med Systembolagts butiker i de större städerna. En viktig sak som skiljer Systembolaget från Ica och Pågen är, att på Systembolaget är hela mertidsgränsen bortförhandlad i kollektivavtal. På detta sätt liknar Systembolaget mer Textilia - företaget med 94 anställningskontrakt på tre år. Båda företagen har nämligen hittat ett sätt att hålla daglönare, som framstår som lagligt. Att teckna nya kontrakt varannan vecka blir fullt lagligt. Att dela ut 75% av arbetstiden varannan vecka är också åtminstone halvlagligt när mertidsgränsen är bortförhandlad.

En viktig skillnad mellan Textilia och Systembolaget är att Textilia är privat och Systembolaget ett statligt monopol. Vilken förklaring lämnar Systembolaget till situationen? Jo, exakt samma som Textilia och även Systembolaget nekar till systematiskt användande av den obegränsade mertiden. I förhandling mellan DFSA och Systembolagets personalavdelning lämnas följande förklaring till den massiva mertiden: ”Den allra största delen av den utlagda mertiden beror på att anställda hoppar in för att täcka upp för annan personal när folk är sjuka, på semester eller på kurs.”

Direktdemokrati och förankring på arbetsgolvet.

I programmet OBS i Sveriges Radio 2009.03.02 talar Andreas Bergsten från Unionen om att facket måste förnyas, så att facket får en bättre anknytning till arbetsplatserna och medlemmarna som jobbar där. Bergsten efterfrågar ökat demokratiskt inflytande för medlemmarna och en ny fackföreningsrörelse, som strävar efter att flytta fram arbetarnas positioner istället för att bara försvara sig mot angrepp på arbetsrätten. Han ifrågasätter att det inte skulle finnas intressemotsättningar mellan arbetare och chefer, vilket leder till att facket inte blir en motpart till arbetsgivarna och säger: "Sedan den svenska modellen sprack har fackföreningarna lagt mer energi på att reformera medlemmarna och mindre på att reformera arbetslivet." Som exempel på en föredömlig facklig offensiv tar han upp den organisering av papperslösa, som SAC Syndikalisterna tagit det inledande initiativet till.

Bergsten har naturligtvis rätt. Arbetsgivare kringgår ständigt arbetsrätten för att flytta fram sina positioner mot oss arbetare och därför måste också vi flytta fram våra positioner genom nytänkande och direkt aktion. Det är därför vi i DFSA är med i en fri kämpande fackförening. Det innebär att vi - medlemmarna själva - sätter oss in i de frågor som rör oss och vår arbetsplats. Genom exempelvis fackliga verkstäder möts vi och arbetar fram strategier och målsättningar, som har full förankring hos dem det berör. Som  Bergsten uttrycker det: "Vi skall inte behöva lämna demokratin när vi går till jobbet".

Efter dagens förhandling på Systembolagets HK står det klart att även den centrala personalledningen anser att det inte är bra med arbetspass i kassan på upp till fyra timmar. Systembolagets arbetsmiljöansvarig backade också delvis från tidigare uttalanden och gjorde klart att mer än två timmar i sträck inte är praxis inom företaget. Enligt överenskommelse kommer DFSA nu att göra en undersökning på några av de butiker där fackföreningen har medlemmar för att undersöka kassapassen längd, då försäljare ute på butikerna ofta ger en annan bild. Självklart är även försäljare som inte är medlemmar i DFSA välkomna att höra av sig till oss.
Tillsammans gör vi Systembolaget till en bättre arbetsplats!