Systembolaget har förutsättningarna
DFSA vill att Systembolaget ska vara en bra och trygg arbetsplats. Flera av våra medlemmar har arbetat tio-femton år inom företaget och vi är stolta över Systembolagets alkoholpolitiska uppdrag. Tyvärr har vi dock sett att Systembolaget i allt större utsträckning arbetar för att öka vinsterna, vilket rimmar illa med uppdraget och i förlängningen riskerar att urholka argumenten för Systembolaget. Detta innebär inte att DFSA vill tillbaka till en tid med motbok och "röda lampan" eller liknande kontrollsystem*, men att vi ska ta till vara den unika möjlighet som det innebär att Systembolaget är ett monopol.
Som DFSA skrivit om tidigare säljer Systembolaget som aldrig förr. I dagens DN (2010-06-04 E24) kan vi också läsa att vinförsäljningen ökat med 60% på tio år. Och nej, detta går inte att bara förklara med att svenskarna smugglar mindre eller dricker mindre sprit. Som en av de tillfrågade i DN sa: "Jag tror att vi fått en annan kultur, där vinet ersatt brännvin och öl och det beror väl delvis på att vi inte längre äter maträtter som exempelvis sill så mycket" och syftar på en tid över 200 år bakåt i tiden, innan industrialiseringen, då vi vid sidan om sillen åt mest gröt, kål och potatis.
Systembolagets särställning som monopol skapar också märkliga situationer när den centrala ledningen ska prata om de enorma vinster som Systembolaget gör och VD Magdalena Gerger sa tidigare i år till Expressen att "svenskarna numera dricker lite mera vin".
Försäljare i butik har dock börjat fundera kring Systembolagets vinster och butik 1255 i Lund kräver svar i personaltidningen Bouquet nr 1/2010. Personalchef Karin Furevik försöker förklara varför Systembolaget håller tillbaka löner och förmåner när det går dåligt för företaget, samtidigt som man nu, när det går väldigt bra för Systembolaget, agerar likadant, dvs. håller tillbaka löner och förmåner. Furevik föredrar uppenbarligen att hålla sig till själva lönebildningen och hänvisar till den lönepolicy som finns på ViNet och säger kort att "av förklariga skäl kan vi inte koppla lönen till försäljningen". Furevik kan heller inte låta bli att upprepa argumentet "ekonomisk kris" som den centrala personalledningen, efter påtryckningar från DFSA, tvingades göra avkall på för över ett år sedan. Redan då i november 2008 förmodade den centrala ledningen att Systembolagets försäljning skulle öka, trots eller kanske just pga. den ekonomiska krisen. Så har också skett, men i Bouquet 2010 används fortfarande den ekonomiska krisen som svar.
Samma tioårsperiod som vinförsäljningen ökat, så har Systembolaget drivit igenom en tajtare bemanningssituation (där schemat i många butiker spricker om en person är sjuk), högre arbetstempo (hänger ihop med bemanningen och ombyggnaden till självbetjäning, som ökar försäljningen ytterligare), ökade risker för hot och våld (i och med att vi rör oss ute bland kunderna och fått ansvar för att beivra snatteri), ersättningen vid extrainkall har slopats (tidigare fick man betalt för tre timmar extra om Systembolaget ringde in en efter 15.00 dagen innan), extra betalt om man arbetar på annan butik (nu innebär en utlåning ofta att man förlorar tid, då man måste åka och hämta sina arbetskläder på sin ordinarie butik innan öppning, utan extra ersättning) och vi har fått kortare obligatoriska grundutbildningar. Vi försäljare inom Systembolaget kräver inte att vi ska ha en lön som är kopplad till försäljningen, men vi kräver en bra och trygg arbetsplats, där vi har bästa möjlighet att leva upp till vårt alkoholpolitiska uppdrag. Det är inte försvarbart att försämra våra arbetsförhållanden samtidigt som försäljningen ökar som den gör.
Personalchef Furevik tangerar en viktig poäng i sitt i övrigt knapphändiga svar till butik 1255. Tanken med ett statligt monopol på försäljning av alkoholdrycker är bla. att vi inte endast ska behöva se till de ekonomiska förutsättningarna för att driva företaget, även om de naturligtvis kan vägas in. DFSA kräver dock att detta även omvandlas i praktiken och att det inte, så att säga, bara används åt ena hållet när nedskärningar ska göras. Bemanningen ute i butikerna motiveras endast av försäljning och "butikens budget" styr allt från bemanning till fredagsfika och säkerhet. På ViNet är det lätt att se hur många kunder respektive butik har varje dag och timme och trots att vissa butiker har fler kunder, tillåts de inte ha större bemanning. Endast försäljningssiffrorna avgör. Butiker med många storkunder får således mer bemanning, medan butiker med mycket småkunder har svårare att bemanna.
Ett annat exempel på hur Systembolaget ser mer till vinsterna än till personalens arbetssituation är de nya öppettiderna i stora delar av Stockholmsområdet. Numera ska de flesta butiker hålla öppet till 19.00 varje dag. Kundtrycket används som argument. Många av de innerstadsbutiker, som har mest kunndtryck på kvällarna, är också mycket små med få kassor. För god service och bättre arbetsmiljö är det självklara alternativet att skaffa större butiker, fler kassor och ökad bemanning för att möta trycket. Men det kostar naturligvis en del. Nu kan dessa butiker, som tidigare haft långa köer non-stop de två sista timmarna, förmodligen vänta sig långa köer i tre timmar istället. Samtidigt som försäljningen ökar, vilket innebär mer klirr i kassan för Systembolaget.
Systembolaget har således resurserna och DFSA kräver att de används på ett förnuftigt sätt. Med en trygg och välutbildad personal ute i butikerna kan vi också motivera monopolet. Och Systembolaget har förutsättningarna.Systembolagets särställning som monopol skapar också märkliga situationer när den centrala ledningen ska prata om de enorma vinster som Systembolaget gör och VD Magdalena Gerger sa tidigare i år till Expressen att "svenskarna numera dricker lite mera vin".
Försäljare i butik har dock börjat fundera kring Systembolagets vinster och butik 1255 i Lund kräver svar i personaltidningen Bouquet nr 1/2010. Personalchef Karin Furevik försöker förklara varför Systembolaget håller tillbaka löner och förmåner när det går dåligt för företaget, samtidigt som man nu, när det går väldigt bra för Systembolaget, agerar likadant, dvs. håller tillbaka löner och förmåner. Furevik föredrar uppenbarligen att hålla sig till själva lönebildningen och hänvisar till den lönepolicy som finns på ViNet och säger kort att "av förklariga skäl kan vi inte koppla lönen till försäljningen". Furevik kan heller inte låta bli att upprepa argumentet "ekonomisk kris" som den centrala personalledningen, efter påtryckningar från DFSA, tvingades göra avkall på för över ett år sedan. Redan då i november 2008 förmodade den centrala ledningen att Systembolagets försäljning skulle öka, trots eller kanske just pga. den ekonomiska krisen. Så har också skett, men i Bouquet 2010 används fortfarande den ekonomiska krisen som svar.
Samma tioårsperiod som vinförsäljningen ökat, så har Systembolaget drivit igenom en tajtare bemanningssituation (där schemat i många butiker spricker om en person är sjuk), högre arbetstempo (hänger ihop med bemanningen och ombyggnaden till självbetjäning, som ökar försäljningen ytterligare), ökade risker för hot och våld (i och med att vi rör oss ute bland kunderna och fått ansvar för att beivra snatteri), ersättningen vid extrainkall har slopats (tidigare fick man betalt för tre timmar extra om Systembolaget ringde in en efter 15.00 dagen innan), extra betalt om man arbetar på annan butik (nu innebär en utlåning ofta att man förlorar tid, då man måste åka och hämta sina arbetskläder på sin ordinarie butik innan öppning, utan extra ersättning) och vi har fått kortare obligatoriska grundutbildningar. Vi försäljare inom Systembolaget kräver inte att vi ska ha en lön som är kopplad till försäljningen, men vi kräver en bra och trygg arbetsplats, där vi har bästa möjlighet att leva upp till vårt alkoholpolitiska uppdrag. Det är inte försvarbart att försämra våra arbetsförhållanden samtidigt som försäljningen ökar som den gör.
Personalchef Furevik tangerar en viktig poäng i sitt i övrigt knapphändiga svar till butik 1255. Tanken med ett statligt monopol på försäljning av alkoholdrycker är bla. att vi inte endast ska behöva se till de ekonomiska förutsättningarna för att driva företaget, även om de naturligtvis kan vägas in. DFSA kräver dock att detta även omvandlas i praktiken och att det inte, så att säga, bara används åt ena hållet när nedskärningar ska göras. Bemanningen ute i butikerna motiveras endast av försäljning och "butikens budget" styr allt från bemanning till fredagsfika och säkerhet. På ViNet är det lätt att se hur många kunder respektive butik har varje dag och timme och trots att vissa butiker har fler kunder, tillåts de inte ha större bemanning. Endast försäljningssiffrorna avgör. Butiker med många storkunder får således mer bemanning, medan butiker med mycket småkunder har svårare att bemanna.
Ett annat exempel på hur Systembolaget ser mer till vinsterna än till personalens arbetssituation är de nya öppettiderna i stora delar av Stockholmsområdet. Numera ska de flesta butiker hålla öppet till 19.00 varje dag. Kundtrycket används som argument. Många av de innerstadsbutiker, som har mest kunndtryck på kvällarna, är också mycket små med få kassor. För god service och bättre arbetsmiljö är det självklara alternativet att skaffa större butiker, fler kassor och ökad bemanning för att möta trycket. Men det kostar naturligvis en del. Nu kan dessa butiker, som tidigare haft långa köer non-stop de två sista timmarna, förmodligen vänta sig långa köer i tre timmar istället. Samtidigt som försäljningen ökar, vilket innebär mer klirr i kassan för Systembolaget.
*Efter att motboken avskaffats, som efter kön och klass reglerade medborgarnas alkoholköp under första delen av 1900-talet, kom i början på 1960-talet den s.k. "röda lampan". Lampan skulle enligt Systembolaget slumpmässigt lysa när en extra kontroll av kunden skulle göras, men självklart gick det att styra "röda lampan" och den användes efter liknande premisser som motboken.
Kommentarer
Trackback