Driftsektion för Systembolagsanställda

I Sveriges Radios Vetenskapsradion: Historia uppmärksammas Sveriges alkoholintressen i Sydafrika som sträcker sig över 300 år bakåt i tiden. Sydafrikas äldsta vingård ägdes av en svensk och Sydafrikas största ölbryggeri, tillika världens nästa största bryggerikoncern, bygger på "stolta svenska bryggeritreditioner" får vi veta i programmet. I detta första specialprogram ifrån Sydafrika handlar det om de svenska entreprenörer som varit involverade i Sydafrikas alkoholindustri, som är en av världens största.

2010 är Sverige genom Systembolaget även en av de största importörerna av alkholdrycker från Sydafrika, men trots över 300 år affärsintressen och den makt man besitter som storkund, så är Systembolaget mycket försiktiga med att ställa krav på att producenterna uppfyller minimikrav på arbetsmiljö och arbetsrätt. Likt de flesta större företagen i världen har Systembolaget dock börjat arbeta med s.k. CSR*, som DFSA rapporterat om tidigare, men som många andra företag handlar det mer om att skapa en bättre bild av företaget än att förbättra för arbetarna.

Efter påtryckningar från DFSA träffade den CSR-delegation som reste till Sydafrika 2009 fackföreningen Sikhula Sonke på plats på Vingårdarna (möten med arbetare som Systembolagets PR- och CSR-ansvariga Nina Johansson inte är sen att lyfta fram när hon pratar om Systembolagets PR- och CSR-arbete). PR och CSR går med andra ord hand i hand och så länge det inte innebär dålig PR kommer Systembolaget antagligen inte att göra något åt sitt sociala ansvarstagande.

*CSR - Corporate Social Responsibility

Sedan i maj 2009 har fackföreningen DFSA och Systembolaget arbetat med nya instruktioner kring att förhindra snatterier. Nu utbildas försäljare i hela Sverige och incidenter som hot och våld följs upp med nya rutiner.

Våren 2009 lyfte DFSA frågan om behovet av nya säkerhetsrutiner kring att förhindra snatterier i Systembolagets butiker. Detta efter att en butikschef i Stockholm gett personalen på flera butiker felaktiga och direkt farliga instruktioner.

DFSA har under ett års tid tillsammans med arbetskamrater på Systembolaget Gullmarsplan i Stockholm och den centrala ledningen, däribland Systembolagets säkerhetschef Kenneth Lindström, diskuterat behovet av nya instruktioner rörandes snatterier. DFSA har även påtalat vikten av att det s.k. incidentsystemet, där butikspersonalen anmäler hot och våld, måste följas upp bättre av Systembolaget. Något som redan fått genomslag och numera återkopplar Systembolaget centralt till den butik där en incident anmäls.

Nu ska den nya snatteriutbildning nå ut till fler butiker, ex. Systembolagsbutikerna vid Hornstull och Ringen samt på Rosenlundsgatan och Folkungagatan i Stockholm. Även andra s.k. citybutiker i Örebro, Västerås, Eskilstuna, Norrköping och Malmö står på tur samt även ett tiotal andra butiker.

- Personalen på min butik var mycket nöjda med utbildningen och en del instruktioner var nya, även om mycket var bekant sedan tidigare. Uppfattningen tycks vara att det ändå är bra att få tidigare kunskap bekräftad, säger DFSA:s medlem Mikael Lindegren på Systembolaget Globen.

Kenneth Lindström skriver i ett mail till DFSA att det finns flera butiker i de större städerna som är i ”behov av en säkerhetsgenomgång på diskussionsbasis” och att utbildningen även kan komma att genomföras av områdescheferna.

- Det är ju jätteviktigt att ett så stort företag som Systembolaget från centralt håll gör klart exakt vad som gäller i frågor om personalens säkerhet. Och att DFSA och Systembolaget har ett fungerande samarbete på arbetsmiljöområdet är också viktigt, menar Lindegren.

- De nya utbildningarna tillsammans med de nya rutinerna med incidentsystemet, som också är en fråga som DFSA varit med och drivit, innebär helt klart ökad säkerhet för oss ute i butikerna, avslutar Lindegren.

På vår arbetsplats, Systembolaget, har hot om inhyrning hjälpt bolaget att pressa fram kollektivavtal med sämre anställningsskydd än Las, avtal som i praktiken innebär daglöneri för en stor del av de butiksanställda. En av de negativa effekterna av bemanningstrenden är just försämringar för fast personal. Arbetsgivarna använder inhyrning som ett hot som håller kollektivavtalsfacket nere och hotet blir starkare i takt med att bemanningsbranschen växer och inhyrning blir än enklare och billigare. Förra året kunde vi också se hur Systembolaget kunde säga upp halva den fasta personalstyrkan på sitt dotterbolag Lagena Distribution och byta ut den mot inhyrd arbetskraft. Personalens strejk bemöttes sedan med strejkbrytare från samma bemanningsföretag. Problemet är stort, så hur ska vi agera?

En del av svaret tror vi finns i Jobbupproret, ett fackligt gräsrotsnätverk med mål att bekämpa bemanningstrenden. Nätverket bildades förra veckan och redan nu består det av ett tjugotal klubbar inom LO, SAC och TCO. I lördags (20 februari) antogs ett upprop som kräver rätt till fasta jobb på heltid, begränsning av inhyrning till max 10 procent samt på sikt ett nytt förbud av privat arbetsförmedling. Varje måndag klockan 18 med start denna vecka kommer demonstrationer för fasta jobb att ske på olika platser i Stockholm.

Driftsektion för Systembolagsanställda har skrivit under Jobbupproret och ser det som ett sätt att agera mot bemanningstrenden – att ropa nedifrån till LO:s ledning och politiker. Samtidigt tror vi inte att ett rop till fackpampar och politiker är det vi behöver mest just nu.

Viktigare är att ropa till varandra på gräsrotsnivå, att påminna varandra om att vi är många, eniga och behöver sammanhållning och aktivitet på våra arbetsplatser.

Jobbupprorets demonstrationer, möten och upprop är även ett sådant rop. Det ger en möjlighet att mötas och påminna varand-ra om att det är vi som arbetar som har den egentliga makten – inte arbetsgivarna, inte politikerna och inte fackpamparna. Vi uppmanar alla fackligt aktiva att skriva under Jobbupproret och bryta tystnaden och passiviteten på jobbet.

Men Jobbupproret är främst en kraftsamling för oss i de privilegierade skikten av arbetarklassen. I dag finns tusentals arbetsplatser i Sverige som inte nås av kollektivavtal, där varken avtal eller lagar åtföljs. De som drabbas hårdast av bemanningstrenden jobbar inte på Svea Support, Lärarjouren eller Manpower, utan på de otaliga små bemanningsföretag som billigt säljer städare, diskare och rivningsarbetare. De inhyrda är oftast invandrare, med eller utan papper, som ofta arbetar under inhumana och oacceptabla villkor. Den fackliga passiviteten på deras arbetsplatser beror inte på att de anställda glömt bort arbetarrörelsens värderingar. Den beror på omplaceringar, inkomstbortfall, omedelbara avsked och hot om att bli inspärrad av polis och deporterad ur landet.

Jobbupproret gör rätt i att rikta kraven på begränsningar direkt mot kundföretagen, men ett tak på 10 procent inhyrda skulle inte påverka bemanningsbranschens mest utsatta grupper. De osynliga arbetarna – städarna, diskarna och hantlangarna – är i regel alltid färre än 10 procent av personalen på arbetsplatserna. På deras arbetsplatser skapas inga LO-klubbar eller driftsektioner. I deras situation biter varken Jobbuppror eller kollektivavtal.

Därför har de syndikalistiska fackföreningar som skrivit under Jobbupproret startat en parallell kampanj för att poängtera att avtalsklausuler behöver kompletteras med en facklig kamp som inkluderar också de mest utsatta delarna av arbetarklassen. Förra veckan satte Västerorts LS av SAC Skanskas huvudkontor i blockad. Byggjätten har låtit papperslösa arbetare jobba utan lön på flera byggprojekt i Stockholm. De papperslösa anlitades genom bemanningsföretaget Bymbo Tjänst AB, som hade kollektivtal. Trots detta hade varken Skanska eller Byggnads ”möjlighet att kontrollera villkoren” eller ”formellt ansvar” för exploateringen av papperslösa på byggena.

Förbättringar i avtal och lagar kan påverka en stor grupp arbetare. Jobbupproret i sig kan leda till ökad aktivitet och mer stridbara normer för samma grupp. Men för en annan mer utsatt del av arbetarklassen, tror vi främst på den typ av offensiv, pragmatisk och realistisk facklig kamp som Västerorts LS Skanskablockad manifesterar. I Sverige bedrivs den i princip bara av SAC Syndikalisterna.

Västerorts LS gör med Skanska som syndikalister tidigare gjort med McDonalds, Fortum och Berns. Man anpassar sig efter verkligheten, ignorerar regler om ansvarsförskjutning och riktar sina krav direkt mot kundföretaget. Hittills har det varje gång resulterat i att man stoppat exploateringen av medlemmarna.
Norska LO lyckades 2009 införa ”Lagen om solidariskt ansvar”, en lagreglering av just det som SAC redan nu verkställer på egen hand i Sverige. Lagen innebär ansvarsskyldighet för att löner och semesterersättning betalas ut till alla arbetare på arbetsplatserna, lejda via bemanningsföretag eller ej.

Vi gräsrötter har flera svar på frågan om hur vi kan agera mot bemanningstrenden. Frågan är vad LO:s ledning har för svar att ge de anställda på företag som Bymbo Tjänst AB.

(Debattartikel av DFSA publicerad i Arbetaren 8/2010)

Unionens stora reklamsatsning under avtalsrörelsen 2010.

(Rabatterna inkluderar resor till Talinn, Helsinfors, billiga fjällstugor, billig hem-el, prenumerationer, fördelaktiga banklån mm. )

Avtalsrörelse. Kollektivavtalsfacken bröstar upp sig och gör reklam för sina starka fackliga värderingar av solidaritet, kollektiv kamp för bättre arbetsvillkor, rätten till trygghet och en hälsosam arbetsmiljö, eller hur var det nu?

Som försäljare inom Systembolaget har vi under de senaste decenniet upplevt stora arbetsförändringar. Vi har fått en tajtare bemanningssituation (där schemat i många butiker spricker om en person är sjuk), vi har fått högre arbetstempo (hänger ihop med bemanningen och ombyggnaden till självbetjäning), vi har fått ökade risker för hot och våld (i och med att vi rör oss ute bland kunderna och fått ansvar för att beivra snatteri), samtidigt som exempelvis ersättningen vid extrainkall har slopats (tidigare fick man betalt för tre timmar extra om Systembolaget ringde in en efter 15.00 dagen innan, vilket alltså gällde framförallt när företaget ringde samma dag) och vi har fått kortare obligatoriska grundutbildningar, samt nya integritetskränkande hemgångskontroller och hemliga arbetsplatsinspektioner, s.k. Mystery shoppers.
Läs mer: Systemets butiks-spioner / "Alla kan alltid bli bättre"

Samtidigt har vi fått betala ett högt pris för ombyggnationerna till självbetjäning. Systembolaget har inte gjort de riskbedömningar som krävs för förändringen i arbetet enligt Arbetsmiljölagen (AML) och företaget har dessutom valt att hålla butikerna öppna under ombyggnadstiden utan konsekvensbedömningar, vilket förstås skapat en ofta farlig arbetsmiljö med allvarliga långtidssjukskrivningar som följd.
Läs mer: Seger för personalen

Systembolaget och Unionen har varit lite extra återhållsamma med kontrakten i väntan på den nya arbetstidreformen Årsarbetstid. Årsarbetstid går ut på att deltidsanställda får en fast lön men i gengäld skall stå på standby till företagets förfogande för att kunna kallas in upp till heltid med kort varsel. En försämring som är så långt ifrån de ursprungliga paragraferna i LAS att det kanske vore bättre för hundratals, förmodligen tusentals, försäljare, om kollektivavtalet inte fanns (eftersom det innebär sämre grundtrygghet än LAS i dess grundform). Men behovsanställd personal är sällan med i facket. De sitter välidigt löst och kan heller inte förvänta sig hjälp till en riktig anställning genom det fack som förhandlat bort den rätten.

Däremot är det ingen hemlighet att  Unionen är en bra språngbräda för att bli butikschef. Unionenklubben i Stockholm gratulerade nyss sin viceordförande och ett kontaktombud till denna befodran. Praktiskt nog behövde de inte ens byta fack, eftersom Systembolaget är en av få arbetsplatser i landet där butikschefer är med i samma fack som kassapersonalen och dessutom sitter i det nationella klubbstyrelsen för all butikspersonal. Ordföranden för Unionens nationella fackklubb på Systembolaget är butikschef. Butikschefer får också fritt påverka valen av skyddsombud och själv lägga en röst.

Trots att arbetstidsreformen Årsarbetstid skall införas i vår vet personalen på butikerna praktiskt taget ingenting om den, trots att den planerats i många år nu av Unionen och Systembolaget. Tanken är helt enkelt att ställa personalen inför fullbordat faktum - att nu är det "moderna arbetstider" som gäller. Pang bom.

Allt detta är reglerat i kollektivavtal eller överenskommet med Unionen. Unionen har också förhandlat bort de mertidsregler som finns i Lagen om Anställningsskydd (LAS), med följd att försäljare kan ha kontrakt på 2 eller 4 timmar i veckan men arbeta ex. 30 timmar i veckan i flera år, utan ha laglig rätt till en högre tjänstgöringsgrad. Unionen har därmed gett Systembolaget en gratis arbetskraftsreserv - oss försäljare.

Kollektivatalstanken bygger på att facken kan gå ut i konflikt mellan avtalen, var tredje eller fjärde år, om inte företagen går med på drägliga villkor. Nu stundar en ny avtalsrörelse och Unionen har alltså en chans att ställa en hel del saker till rätta igen. Och då pratar vi inte om karriärscoaching och billig hem-el. DFSA kan bara säga: Go Unionen Go!

PS. Är det inte väldigt konstigt att vi försäljare i butik inte avtalsorganiseras under Handels? DS.

Vart tar våra pengar (skattebetalarnas) och vår trygghet (försäljarnas) vägen egentligen? Som DFSA tidigare påpekat innebär en övergång från över disk-försäljning till självbetjäning att försäljningen ökar kraftigt och att det dessutom behövs mindre personal. Ändå ska vi som har vår anställning kvar jobba hårdare och snabbare. (Läs mer om den ökade försäljningen i den statliga utredningen "Var går gränsen?") Det är hög tid att även vi på golvet och kunderna får ta del av de ökade resurserna. Och frågan är - var tar de annars vägen?

Svaret är nog att någon krösus fått gehör för sin girighet och en hårdare personalpolitik. Systembolagets personalchef Karin Furevik har i diskussioner om arbetstidreformen Årsarbetstid (när DFSA i förhandling undrade varför den inte infördes på 80-talet) sagt att man nu "har ett annat tänk" på arbetsmarknaden. DFSA misstänker att avregleringen 1993, som innebar starten för bemanningsföretagen spelat roll för "det nya tänket", kanske även ett försvagat kollektivavtalsfack, det sämre (och dyrare) skyddet för arbetslösa och den högre arbetslösheten. Förhandlingarna om Årsarbetstid ska enligt Systembolaget i alla fall vara över och parterna har tydligen kommit överens. Unionen har dock inte gått ut med hur överenskommelsen ser ut och vad detta kommer att innebära i praktiken för oss försäljare.

Hur som, så fortsätter Systembolagets försäljning att öka (7.8% 2009) samtidigt som arbetsförhållandena på samma statliga monopol blir sämre. Företaget var heller inte sena att skära i personalstyrkan när försäljningen sjönk i mitten på 00-talet (om än bara i vissa delar av Sverige). Personalman Karin Benyamine menar i tidningen People & Retail att "Det är alltid oerhört smärtsamt att göra personal-neddragningar. Men jag tror att det arbetet gav oss en viktig erfarenhet av hur vi bör arbeta i nedgång." Samma personalavdelning har även tidigare försökt använda den ekonomisk krisen som anledning till försämringar (november 2008), vilket framstår som löjeväckande eftersom nämnda kris inte drabbar Systembolaget. Trots rekordförsäljning och effektivare butiker talar man om nedgång och förespråkar hårdför personalpolitik.

Trygghet för de anställda och en anständig bemanning kostar naturligtvis och de resurserna måste av ovan nämnda anledningar finnas någonstans. I förlängningen kommer "det nya tänket" att påverka kunderna i form av mer stressad personal, som riskerar att omsättas mer framöver, och som får mindre utbildning.

Som minoritetsfack inom Systembolaget (även om DFSA har god etablering på vissa butiker) kan vi bara spekulera kring de ekonomiska förutsättningarna, men Systemet är ett aktiebolag och en möjlig förklaring kan ju  vara att aktieägarna ska ha sitt.

DFSA har beslutat att låta Arbetsdomstolen (AD) granska Systembolagets agerande vid vissa förhandlingar. Mycket krångel som uppstår i relationen mellan parterna reder DFSA och Systembolaget ut på egen hand och tillsammans har vi också lyckats lösa flera viktiga problem inom Systembolaget. DFSA har också förlikats med Systembolaget även vid uppenbara lagbrott, som brott mot LAS 25 a § och brott mot Kvittningslagen, utan att kräva berättigat skadestånd. Det viktiga för DFSA är alltid att lösa sakfrågorna.

Tyvärr upplever förhandlingskommittén att det oftast krävts stora påtryckningar från DFSA:s sida för att få den grundläggande förhandlingsformalian att fungera. Systembolaget vägrar komma till förhandlingssammanträden, menar sig behöva veckor på sig för att öppna worddokument, förhalar protokollföring etc. (se mailkonversation nedan). DFSA väljer nu att låta AD granska företaget med förhoppning om en fungerande formalia i framtiden. Det är förstås viktigt att fackliga ärenden inte riskerar att bli fördröjda eller obstruerade.

I juli 2009 meddelade Systembolaget via en av sina centrala personalmän att man inte tänkte komma till förhandling utan att företaget istället skulle höra av sig när man ensidigt ansåg att det var aktuellt. Ämnet för förhandlingen var den stora arbetstidreformen Årsarbetstid. Att vägra förhandla har tyvärr varit en återkommande strategi från Systembolagets sida (inte minst i det diskrimineringsärende som DFSA drivit under 2009, som vi kommer att återkomma till) och nu har DFSA därför beslutat att vända sig till AD. Se även tidigare inlägg om förhandlingsvägran.

Här följer ett exempel på hur Systembolaget krånglar med handlingar (den personalman på HK som här har problem att öppna ett word-dokument driver dessutom ett företag vid sidan av Systembolaget, med inriktning på IT-utbildningar). Det första mailet skickade DFSA en vecka efter att förhandlingarna avslutats.

DFSA 2009-08-17
Vill börja med att tacka för förhandlingarna senast. När kan vi vänta oss protokoll för de fyra tvisteförhandlingarna?

HK 2009-08-17
Eftersom förhandlingarna är ajournerade finner jag ingen anledning att skriva klart några protokoll. Normalt skrivs protokoll först när sammanträdena är avslutade.

DFSA 2009-08-17
De fyra tvisteförhandlingarna avslutades i oenighet, så vi kan skriva protokoll för dem och DFSA är så klart måna om att det görs. Du har däremot helt rätt i att de ajournerade förhandlingarna kan vänta. Som vi konstaterat tidigare har det varit svårt att komma överens om protokoll med Systembolaget och det finns risk att det blir så även nu. Vi kommer in med förslag på protokoll den här veckan, så har vi kommit igång med protokollarbetet.

DFSA 2009-08-20
Som vi sagt tidigare översänder vi här protokoll för de fyra tvisteförhandlingarna, som hölls på Svensk Handel 2009-08-06 och det vore önskvärt om Systembolaget kunde komma in med justerade protokoll senast fredag denna vecka, men vi förstår samtidigt om det är för knappt med tid. (Här bifogas också de fyra protokollen.)

HK 2009-08-20
Jag kan inte öppna de bifogade filerna pga att de är kodade på ett otilåtet sätt. Kan du ordna till det (kan kanske ha med någon Mac-PC koppling).

DFSA 2009-08-20
Inga problem på denna PC. Klistrar in i mail. (Här följer de fyra protokollen inklistrade.)

DFSA 2009-08-22
DFSA väntar fortfarande på svar angående protokollen. DFSA kan ju inte vara de enda, som använder Mac, som Systembolaget och Svensk Handel har att göra med?

HK 2009-08-25
Efter mkt om och men har nu en av våra IT-killar lyckats hjälpa mej med konverteringen så att vi kan läsa protokollen från tvisteförhandlingarna i word format. Jag räknar med att komma tillbaka till er på fredag med ev justering.

DFSA 2009-08-26
Vad skönt att höra. Den kompetensen måste underlätta även vid andra kontakter.

DFSA 2009-09-20
Vi undrar om ni har möjlighet att skicka era senaste versioner av protokollen för de fyra tvisteförhandlingarna rörandes förhandlingsvägran?

DFSA 2009-09-21
Inget svar från er. Vi skulle vara mycket tacksamma om ni kunde skicka dessa i digital form så snart som möjligt, gärna till den här adressen.

Arbetaren skriver 15/12 om DFSA:s blockad av visitationer av anställda på allmän plats. I artikeln intervjuas representanter för både Systembolaget och Unionen om bakgrunden till visitationerna. I avtalet om sk. hemgångskontroller, som tecknades mellan Unionen och Systembolaget 2006, står tydligt utskrivet att kontrollerna inte får ske på gator och torg utanför butikerna, men ända sedan starten har det varit just där de oftast har genomförts. Systembolagets svar på frågan hur detta kunnat ske är att man är medveten om problemet, men att kontrollerna endast går att genomföra på det förbjudna sättet, medan Unionen svarar att Systembolaget har brutit mot avtalet och att man kommer sätta sig ned och formulera om det.  

I ett större perspektiv kan vi se hur utvecklingen på arbetsmarnaden går mot alltmer otrygga anställningar, vilka följs av en ökad övervakning och disciplinering av arbetstagare. Mer information finns i Utredningen om Integritetskydd i arbetslivet som nu behandlas av Arbetsmarknadsdepartementet. Som fackförening ser DFSA det som självklart att sätta medlemmarnas trygghet och integritet i första rummet. DFSA tror i likhet med en majoritet av svenska folket (enligt SCB) att det är bättre att satsa på dialog med oss anställda och skapa en gemensam värdegrund än att disciplinera oss med hot om inspektioner och repressalier. 

Hemgångskontroller är på sin plats vid misstanke om stöld, men knappast i förebyggande syfte över hela landet. Vi försäljare tar vårt ansvar när vi vägrar låta oss visiteras på allmän plats i strid mot rådande avtal. Avtalstexten slår i sig självt fast det grundläggande i denna fråga - att visitationerna inte får förekomma för att de är alltför kränkande!  

I den statliga utredningen till lagförslaget om Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44) som överlämnades till arbetsmarknadsdepartementet i år, slås det fast att hemgångskontroller kränker arbetstagares integritet och bör regleras på så sätt att det skall krävas en koppling mellan misstanke om faktiska stölder på berörda driftsenheter för att hemgångskontroller av personalen där skall vara tillåtna.

Lagförslaget syftar bl a till att hemgångskontroller i förebyggande syfte skall begränsas, eftersom de inte har någon koppling till förekomst av stölder utan kränker arbetstagares integritet enbart med syftet att disciplinera personalen. Ytterligare en utredning, genomförd av TCO i år, kommer fram till att över 50% av TCO:s medlemmar (där Unionens medlemmar ingår) är negativa till hemgångskontroller och upplever hemgångskontroller som kränkande. Vidare finns ingen rättspraxis som styrker att en arbetsgivare skulle ha rätt att vidta arbetsrättsliga bestraffningar mot en arbetstagare som vägrar låta sig visiteras i en hemgångskontroll.

Trots detta är det just arbetsrättsliga påföljder Systembolaget hotar med, detta i avskräckande syfte. Mot den bakgrunden ser DFSA gärna att systemet med disciplinerande hemgångskontroller ifrågasätts och diskuteras mellan Systembolaget, Unionen och DFSA.

Hemgångskontroller utförda på allmän plats är otillåtna

Svensk Handel och Systembolaget är eniga om att hemgångskontroller på allmän plats är otillåtna, eftersom de är ytterligare integritetskränkande då arbetstagaren riskerar att bli visiterad framför främmande utomstående människor.

Systembolagets hemgångskontroller utförs på allmän plats och företaget vet om det

Trots att det inte är tillåtet väljer Systembolaget att låta ordningsvakter vänta på gator och torg utanför våra butiker för att sedan kontrollera våra väskor och våra namn ute på allmän plats. Detta har skett i samtliga kontroller som DFSA:s medlemmar genomgått och efter att Systembolaget påpekat att kontroll på allmän plats inte får förekomma. Det är självklart inte acceptabelt att Systembolaget systematiskt genomför otillåtna hemgångkontroller.

Det är vidare oklart var rätten att leda och fördela arbetet slutar om en arbetstagare utanför arbetsplatsen, på hemvägen ute på allmän plats, skall vara skyldig att stanna kvar, gå igenom sina väskor och fickor, och visa legitimation. 

Härmed sätter DFSA hemgångskontroller på allmän plats i blockad.

Som fackförening kan vi inte gå med på att våra medlemmar  utsätts för kontroller som inte ens är tillåtna enligt Systembolaget.

• Då Systembolaget avslagit ett samarbete med DFSA i frågan om hemgångskontroller på allmän plats, sätts härmed arbetsmomentet i blockad från och med 2009-12-23 klockan 11.00.
• Blockaden omfattar DFSAs medlemmar i Stockholm samt oorganiserad personal, som har laglig rätt att delta i blockaden utan hot om repressalier från arbetsgivarsidan.
• Blockaden häves så snart Systembolaget slutar genomföra kontroller på allmän plats och även på ViNet meddelat att hemgångskontroller ej får ske på allmän plats, samt att det är DFSA som har tagit initiativet att hindra detta.