Driftsektion för Systembolagsanställda

Nästa år planeras en stor arbetsreform för oss försäljare på Systembolaget. Vi har länge hört talas om Årsarbetstid, men väldigt lite information har funnits om vad detta faktiskt innebär. Reformen kommer påverka våra anställningskontrakt, våra arbetstider och vår lön. Årsarbetstid planeras av Systembolaget i samband med SPF (Systembolagets personalförening inom Unionen) och förhandlingarna kring genomförandet är ännu inte slutförda. Unionen har gett Systembolaget rätt att välja när de anställda kommer informeras om reformens konsekvenser och detta har Systembolaget beslutat att göra "i samband med genomförandet" (citat från ViNet).

I flera år har de av oss som haft kontrakt lägre än tolv timmar fått höra att kontrakten inte kan justeras upp eftersom reformen Årsarbetstid snart kommer ge rättvisa kontrakt åt alla. Först skulle reformen komma 2007, sedan 2008 och nu 2009. Den 21/8 2008 sammanträdde DFSA med Systembolaget och fick en detaljerad beskrivning av reformens planerade konsekvenser.
     Vi ser det som vår skyldighet att informera våra arbetskamrater om vad som är på gång. Vi måste ffå en möjlighet att fundera på hur våra anställningar kan komma att påverkas av Årsarbetstid och få en chans att säga vår mening i tid innan reformen genomförs. Informationen nedan beskriver Årsarbetstid såsom den såg ut 21/8 2008 efter många års förhandlingar med Unionen/HTF. Detaljerna kan komma att ändras innan genomförandet, särskilt om vi som påverkas av reformen har synpunkter som vi förmedlar till våra chefer och Systembolahets HK.



Vad är Årsarbetstid?

Årsarbetstid är en anställningstyp som ibland används inom yrkesgrupper med säsongsbetonade uppgifter, såsom skogsvård etc. Tanken är enkel: Eftersom arbetsbelastningen varierar vill man ha en arbetsstyrka som så långt som möjligt endast arbetar när det finns behov. Årsarbetstid skall möjliggöra att arbetstiden kan variera med flera hundra procent från månad till månad eller vecka till vecka. Som kompensation erbjuds den anställda en fast genomsnittlig månadslön, som räknas ut på den genomsnittliga tid som den anställda arbetar under ett år, därav namnet Årsarbetstid.
 
Vi vet alla att kundgenomströmningen varierar på Systembolaget, även om skillnaderna minskat de senaste tio åren i takt med att försäljningen ökat. Många deltidare har mycket lägre kontrakt än vår genomsnittliga tid, så att vi skall kunna hoppa in extra över storhelger, vid semestrar etc. Ofta uppgår mertiden (den arbetade tiden över den kontrakterade) för deltidare på Systembolaget till flera hundra procent och detta gäller i synnerhet de med lägre kontrakt.För att personalen effektivare skall motsvara kundtrycket, planerar man nu att räkna ut hur mycket vi arbetar i verkligheten (inte på kontrakten) under ett år, slå ut en genomsnittlig lön och sedan låta oss arbeta mindre t ex i januari och februari, men mer vid alla högtider etc. Dock med samma genomsnittslön över hela året, vilket vid en första anblick kan låta logiskt.

När en anställd arbetar mindre än sin genomsnittliga tid under en månad (sin s k Årsarbetstid) bildas en arbetsskuld s k minustid, som kan kallas in vid behov. När en anställd arbetar över sin genomsnittliga tid bildas ett överskott s k plustid, som gör att man kan komma att schemaläggas mindre. En identisk reform som facket stoppade 1989 hette just Plus- och minustid. När man har en arbetsskuld och kallas in har man skyldighet att arbeta den extra tid som schemaläggs, men även utan skulld kan en anställd beordras att arbeta, eftersom man då hamnar på ett överskott. Denna tid får kallas in med två veckors varsel. Det finns ingen gräns för hur mycket extra tid som får förläggas på en och samma vecka och alla deltidsanställda kan kallas in på heltid under perioder. Det finns däremot en gräns på hur många minustimmar som får kallas in. Denna är på sextio timmar per år. För plustid är gränsen 20 timmar.

Exempel 1:
Anna har en Årsarbetstid som ger ett genomsnitt på tjugo timmar i veckan. Under perioden Januari - Mars blir Anna schemalagd att arbeta fyrtio timmar under sitt kontrakt och genererar därmed fyrtio timmar minustid. Under Midsommarveckan kallas därför Anna in på heltid, vilket drar av tjugo timmar på skulden. I Juli behöver butiken täcka upp för personal som är på semester och Anna blir därför inkallad att arbeta trettio timmar i veckan under två veckor. Detta drar av ytterligare 20 timmars skuld och Anna är på plus-minus-noll. Perioden Augusti-November schemaläggs Anna 20 timmar under sin genomsnittliga tid, vilket skapar en ny minustid på tjugo timmar. Denna kallas in under till julruschen, då Anna återigen beordras arbeta heltid under en vecka. Anna är vid årets slut plus-minus-noll i arbetstid.

Om Anna har ett annat jobb utöver sin halvtid på Systembolaget, eller pluggar, eller tar hand om barn eller gör något annat under den tid hom inte arbetar på Systembolaget, får hon alltså finna sig i att med två veckors varsel kunna bli inkallad på heltid närsomhelst. Hon kan inte neka att arbeta den inkrävda tiden - då bryter hon mot sitt anställningskontrakt vilket kan vara grund för ett avsked.

I och med Årsarbetstiden strävar Systembolaget efter att avskaffa deltidskontrakt på mellan tolv och tjugoåtta timmar och istället ha en personalstyrka med höga och låga kontrakt, dvs. försäljare som har systembolaget som enda levebröd och extraknäckande studenter. Man vill uttalat inte längre anställa försäljare som har andra lojaliteter vid sidan av Systembolaget. Man hoppas även kunna skriva upp kontrakten för deltidarna något, kanske ända upp till 25%, vilket knappast motsvarar den mertid som arbetas.



Vilka omfattas av Årsarbetstid?

Alla försäljare kommer påverkas, men på väldigt olika sätt.

•    Försäljare med kontrakt på tolv timmar i veckan eller mindre:
Omfattas inte av omräkningen till Årsarbetstid och allt flyter på som vanligt med förändringen att inga nya anställningskontrakt på mellan tolv och tjugofyra timmar i veckan skall skrivas, vilket gör det betydligt svårare att få ett höjt kontrakt. Dessutom är ambitionen med Årsarbetstid att motverka mertiden och denna hoppas Systembolaget kunna sänka med upp till 50%. För försäljare som arbetat långt över sitt kontrakt i det förflutna minskar alltså chansen att få ett kontrakt som motsvarar den arbetade tiden och möjligheten att arbeta utöver sitt kontrakt minsas med minst 50 %.

•    Alla övriga deltidare
Arbetstiden räknas om till Årsarbetstid och en genomsnittlig lön betalas ut. Närsomhelst under året kan den anställda kalls in att arbeta heltid med två veckors varsel eller schemaläggas till att inte arbeta alls i perioder. Butikschefen har med andra ord ett nytt verktyg för att beordra anställda att arbeta när det finns behov.


Vilka problem ser DFSA med Årsarbetstiden?

Systembolaget sviker just de anställda som ställt upp mest för Systembolaget genom att arbeta betydligt mer än vad som står på kontraktet och gör det möjligt att snabbt och effektivt straffa ut försäljare som man inte vill ha med i den nya kontraktsbilden.

•    Den personalgrupp som genererat den mesta mertiden, dvs. de med kontrakt under tolv timmar i veckan, kommer missgynnas av reformen dels eftersom chanserna till uppskrivna kontrakt minskar när man tar bort halvtiderna, och dels eftersom man försöker minska själva mertiden, vilket innebär att de förlorar inkomst. De försäljare som har kontrakt på åtta eller tolv timmar i veckan arbetar ofta i verkligheten runt tjugo timmar i veckan, men när dessa kontrakt skall avskaffas kommer de inte erbjudas riktiga anställningar utan pressas ned till en kontrakterad tid på högst tolv timmar i veckan. För de som haft Systembolaget som inkomstkälla kan det förstås leda till att man måste säga upp sig, vilket också Systembolagets HK konstaterat som en lösning för de som missgynnas av Årsarbetstid. VDFSA tycker att det är en otacksam behandling av en anställd som kanske arbetat dubbelt eller tredubbelt över sitt kontrakt under lång tid.

•    Omräkningen till årsarbetstid riskerar att bli väldigt orättvis eftersom försäljare kan ha arbetat flera hundra procent över sina kontrakt under flera år, men under det år som uträkningen sker kanske de får arbeta mindre (och kanske schemaläggs mindre just därför) och då kan det uppstå en situation där en anställd arbetat, säg, i genomsnitt tjugo timmar i veckan under 10 år, men det senaste omräkningsåret bara fått arbeta femton timmar i veckan. Därför erbjuds denne bara ett tolvtimmarskontrakt. Systembolaget vill kunna genomdriva sin polarisering av kontrakten genom att inte ta med i beräkningen hur mycket de anställda faktiskt arbetat i genomsnitt under sin anställning och har alla medel för att se till att straffa ut de man inte vill ha kvar i den nya kontraktsbilden.

Exempel 2:
Erik har arbetat på ett åttatimmarskontrakt i fem år. Han har i genomsnitt arbetat tjugo timmar i veckan hela tiden och haft detta som en viktig inkomstkälla. Hans chef har tyckt att Erik varit en resurs och uppmuntrat mertiden. Det året Årsarbetstid skall räknas ut blir Erik plötsligt bara schemalagd tolv timmar i veckan. Han har svårt att klara sig på detta ekonomiskt, men biter ihop och hoppas på det bästa. Men när omräkningen är klar visar den just att Erik arbetat tolv timmar i veckan och han erbjuds därför ett kontrakt på tolvtimmar. Erik blir först glad eftersom han tänker att ett högre kontrakt borde leda till mer arbete, men det visar sig att butiken lyckats få bort mycket mertid eftersom halvtidarna nu kan kallas in närsomhelst, och därför får Erik bara arbeta tolv timmar i veckan. Detta kan han inte klara sig på utan tvingas därför säga upp sig.

Exempel 3:
Eva arbetar som keramiker vid sidan av Systembolaget. Hon har ett tkontrakt på  20 timmar. Tidigare har Systembolaget sökt just personer som henne, som kan tänka sig ett lågavlönat halvtidsjobb som den enda stadiga inkomstkällan. Men plötsligt 2009 är Systembolagets uttalade viljeriktning att man inte skall söka anställda med andra sysselsättningar vid sidan av Systembolaget. I och med Årsarbetstid kan Eva närsomhelst med två veckors varsel kallas in att arbeta heltid och eftersom viljeriktningen från HK säger att sådana som Eva inte är bra anställda, känner inte butikschefen att han behöver ta någon större hänsyn till Evas arbete som keramiker. Sådana som hon skall ju faktiskt bort på sikt.

Att individuell lönesättning mest är ett verktyg för chefer att stärka sin  makt mot arbetarna och slå in kilar i arbetarkollektivet känner vi  till sedan tidigare, men sällan uttrycks det med sadan tydlighet som i den nu pagaende konflikten mellan Systembolaget och SAC.

Efter fem veckors facklig strid, under vilken fackföreningen DFSA genomfört  slutna blockader, rikstäckande flygbladsutdelningar och en informations- kampanj till arbetskamrater, gick Systembolaget med på att hålla det informationsmöte som facket begärt.

Parterna möttes 21/8 och en av punkterna som avhandlades var ärendet  med en medlem som under flera år halkat efter i löneutvecklingen, något  som både berörd butikschef och personalledningen centralt bekräftat. Men att hålla med om att det förekommer oegentligheter är en sak, och att göra något åt situationen ar en annan. Under  mötet framkom dock tillräckligt mycket nytt i diskussionen for att förhandlingarna skall återupptas inom två veckor.
 
Den drabbade medlemmens fackförening DFSA har under förhandlingarna använt de goda vitsord  medlemmen fått i s.k. medarbetarsamtal med butikschefen som främsta  argument.

Under diskussionen om den individuella lönesättningen var Systembolagets personalchef noga med att påpeka att det är väldigt bra att så många får  goda vitsord på de s.k. medarbetarsamtalen. Uppemot 80 % av de anställda  får goda vitsord och butikscheferna är nöjda med sina medarbetare. Med andra ord tonas vikten av medarbetarsamtalen ner och antyds inte duga i en argumentation för en skälig lön, vilket skiljer sig avsevärt från den  tidigare bilden av medarbetarsamtalen.

Systembolaget har både gentemot berörda fackföreningar och massmedia menat att arbetsprestationen ska vara grunden för lönesättningen. Man har försvarar löneskillnader med skillnader i arbetsprestationen och detta ska framkomma just i medarbetarsamtalen, men Systembolagets individuella lönesystem visar sig i själva verket endast fungerar åt det ena hållet. Systembolaget kan motivera löneskillnader med hänvisning till arbetsprestation, men en anställd eller en fackförening kan alltså inte använda arbetsprestation som grund for krav på loneökning. Att en anställd fått goda vitsord betyder inte att hon är berättigad till samma lön som kollegor med samma omdömen.

Lönestriden har sin upprinnelse i att kvinnan i fråga efter sju år inom företaget började jämföra sin lön med sina kollegor. Det visade sig då att hon hade samma lön som arton år yngre kollegor som arbetat tre år med samma arbetsuppgifter.  Detta trots utmarkta vitsord.