DFSA talar till 3000 på första maj
Internationell solidaritet
Göteborg 2009.04.28
Till Systembolagets ledning
I fackföreningen DFSA är vi stolta över Systembolagets alkoholpolitiska uppdrag. Som försäljare på Systembolaget kan vi ge god service och samtidigt ta ansvar gentemot kunden. Vi tar ett stort ansvar genom att neka unga och berusade, men ger också märkesneutrala och kunniga rekommendationer. Mot den bakgrunden blir vi upprörda när vi i Råd och Rön och Dagens Arbete läser om tillverkningen av Systembolagets miljöbärkasse och producerandet av vissa sydafrikanska viner och att Systembolaget inte tagit initiativ för att förbättra situationen. Hur skall vi försäljare kunna rekommendera viner som produceras under förhållanden så omänskliga att vi knappt kan föreställa oss dem i Sverige? Hur skall vi försäljarekunna sälja tusentals påsar varje dag, när vi fått höra att tillverkningen är extremt farlig och arbetspassen för de utländska arbetarna är långt längre än vad som är lagligt på den svenska arbetsmarknaden? Som försäljare känner vi ett ansvar gentemot såväl Systembolagets kunder som människorna vilka tillverkar de varor vi säljer. Vår förhoppning är att Systembolaget ska känna samma ansvar och agera därefter.
Vi försäljare har möjlighet att stärka Systembolagets position i Sverige och världen och visa att Systembolaget är bäst på ansvarsfull och kunnig försäljning av alkohol. Rapporter på ViNet visar att det går bra för Systembolaget. Monopolets ställning har stärkts. Svenska folket har stort förtroende för Systembolaget, som också fortsätter att vara en av världens största inköpare av vin och sprit. Den starka positionen innebär kraft, kraft att ställa krav på mänsklig behandling på alla nivåer i produktionen. Kraft innebär möjlighet att ta ansvar.
För att Systembolaget ska framstå som värdigt ett monopol anser DFSA att Systembolaget måste visa på handlingskraft i de fall av missförhållanden som nu uppdagats både i Leif Anderssons fabrik i Gördsbyn och hos vinproducenten Delheim i Sydafrika. Av alla länder och företag som Systembolaget handlar med finns med största sannolikhet fler exempel på brister i arbetsrätt och arbetsmiljö. Hur möter vi bäst den här typen av arbetsrättsliga missförhållanden? Genom bojkott? Genom krav på att förbättra förhållandena? Genom att bättre kontrollera underleverantörerna?
DFSA kräver att en representant från Systembolaget åker till Delheim i Sydafrika och direkt från arbetarna på vinodlingarna hör hur arbetsvillkoren ser ut och att Systembolaget oannonserat åker till Leif Anderssons fabrik i Gördsbyn för att lyssna på arbetarnas upplevelser. DFSA undrar hur Systembolagets krav på underleverantörer ser ut? Borde det inte vara självklart att det finns ett grundläggande krav på mänsklig behandling av samtliga arbetare i alla led i varukedjan?
Den syndikalistiska fackföreningsrörelsen är internationell. DFSA har goda kontakter med federationer världen över och vi tror på direkt aktion över gränserna. Därför är det självklart att vi gör vad vi kan för att hjälpa arbetarna hos Delheim och Leif Andersson. DFSA har förmedlat ett brev direkt till de som arbetar på fälten för Delheim och tagit kontakt med kamrater i den sydafrikanska syndikalistiska fackföreningsrörelsen. DFSA uppmanar till stödaktioner. För arbetarna i Leif Anderssons fabrik i Gördsbyn är närmaste syndikalistiska fackförening Karlstads LS.
Karin Furuvik och Systembolaget undrar hur brevet från DFSA riktat till Systembolagets ledning ska tolkas. Det ska tolkas som att DFSA är stolta över Systembolagets uppdrag, men att DFSA samtidigt ställer krav på att Systembolaget ska agera för att motarbeta missförhållanden för våra arbetskamrater i andra länder. Systembolaget måste gentemot oss, de arbetande i de aktuella produktionsleden och alla anställda på Systembolaget tydligt förklara hur Systembolaget tänker ta ansvar för och kompensera för missförhållandena.
DFSA och andra berörda syndikalistiska fackföreningar har ett ansvar att hjälpa arbetarna i fabriken i Gördsbyn och vinodlingarna i Sydafrika om de inte snabbt får gehör.
iDFSA - DFSA:s internationella kommitté
Ta större ansvar för underleverantörerna!
Systembolagets Delheim Cabernet Sauvignon. Tillverkas under slavlika
förhållanden av vinplockare i Sydafrika.
Systembolagets miljöbärkassar. Tillverkas i hälsofarlig fabrik
av industrarbetare i Sverige.
Nyligen har tidningarna Dagens Arbete och Råd och Rön avslöjat missförhållanden hos två underleverantörer till Systembolaget. Systembolaget lovar att ställa krav på den ena, en svensk leverantör, men inte på den andra, en vinproducent i Sydafrika.
Vi som säljer de aktuella varorna varje dag i kassorna säger: Bojkotta ALLA varor som produceras under omänskliga förhållanden!
Stenqvist AB, Systembolagets leverantör av plastkassar, köper in påsar från en fabrik i Värmland där man enligt Dagens Arbete låtit anställda arbeta upp till femton timmar om dygnet vid maskiner som saknar skydd för händerna. Vinleverantören Carovin AB köper in vin från producenten Delheim i Sydafrika som enligt Råd och Rön bevarat slavlika arbetsförhållanden från apartheidtiden för sina vinplockare.
Systembolaget riktar skarp kritik mot Gördsbyn, men inte mot Delheim. Presschefen Lennart Agén säger till Dagens Arbete att förhållandena på fabriken är ”Helt åt helvete” och att Systembolaget ”måste se till att problemen åtgärdas”. Till Råd och Rön säger Fredrik Arenander på inköpsavdelningen att Systembolaget i märkesneutralitetens namn inte kan sätta press på Delheim eller några vinproducenter, utan att detta är upp till leverantören, i detta fall svenska Carovin AB.
– Eftersom vi verkar på en monopolmarknad, där vi måste behandla alla leverantörer lika, så har vi inga sådana specifika förfrågningar. Vi gör heller ingen producentbedömning, utan det är leverantörerna som gör den, säger Fredrik Arenander till Råd och Rön, och berättar även i intervjun att inga direkta krav kommer ställas på Carovin AB.
Det är långt mellan Gördsbyn och Västra Kapprovinsen, men mellan vinerna från Delheim och kassarna från Stenqvist är avståndet bara några meter på Systembolagets butiker. Precis som alla andra varor packas de upp, ställs på hylla och säljs med ett leende av oss försäljare.
Vi vill varken hjälpa Leif Andersson att driva sin livsfarliga fabrik eller bidra till att Delheims ägare tjänar storkovan på sina lantarbetares utsatthet. Som anställda och som skattebetalare och ägare av Systembolaget säger vi nej – Inte i vårt namn. Bojkotta Carovin AB!
Systembolaget är en av världens största alkoholkedjor och måste ta ansvar för att varorna man säljer inte tillverkas under omänskliga förhållanden. Dessutom ägs företaget av oss skattebetalare. Om något företag i världen kan ställa krav på sina underleverantörer, så är det Systembolaget.
DFSA har skrivit stöduttalanden till arbetarna i Gördsbyn och på Delheim. Från Systembolaget har vi inte fått någon information om missförhållande hos underleverantörerna men vi kräver att Lennart Agéns löfte om åtgärder mot Gördsbyn verkligen infrias och att Systembolaget även sätter press på Carovin AB.
Statement of support to the wine workers of Delheim
DFSA, union of sales staff at the Swedish Alcohol Retail Monopoly Systembolaget, sends this statement of support to the wine workers of Delheim, South Africa.
We are very upset to read about your terrible working conditions, extremly low wages and about the forced evictions from your homes. We sell hundreds of bottles of Delheim wines every day in our stores. We are also upset to hear that our employer, Systembolaget, will not demand of Delheim that your work conditions must improve.
It should be the duty of Systembolaget to put pressure on Delheim to help you. No wines sold in our stores should be produced through inhumane exploitation of workers. Systembolaget is the national alcohol monopoly in Sweden and one of the world largest buyers of wines and spirits.
The wines of Delheim are sold in big quantities at Systembolaget. As workers we feel solidarity with you and wish to help to improve your working conditions in any way we can, for exemple by protesting in order to make our employer to put higher demands on their subcontractors, (including Carovin AB, buying wines from Delheim) .
All wines that we sell in our stores should be produced with decent working conditions for the workers! Please tell us of if there is anything apart from the above that we can do to help.
Best regards
DFSA – Driftsektion för Systembolagsanställda
Stockholm 2009.04.14
Stöduttalande till de anställda på fabriken i Gördsbyn
Med bestörtning och ilska har vi läst om era arbetsvillkor i Dagens Arbete. Ingen arbetstagare skall behöva arbeta med farliga maskiner, 12-15 timmar om dagen eller utstå trakasserier från chefen.
Som Systembolagsförsäljare säljer vi tusentals av era kassar varje dag. Det känns inte bra nu när vi vet under vilka förhållanden de producerats. Vi skäms å Systembolagets vägnar och hoppas innerligt att presschefen Lennart Agéns löften om att ”se till att problemen åtgärdas” blir verklighet.
Till oss ute på butikerna har Systembolaget inte gått ut med någon information om er situation eller om vad man tänker göra åt den. Ni har vårt fulla stöd i era krav på dräglig arbetsmiljö, lön och arbetstid. Vi är olika länkar i samma arbetskedja och vi vill stödja alla positiva förbättringar på er fabrik.
Om det finns någonting vi kan göra för att sätta press på era och våra chefer att ordna upp det här, så hör av er. En sak vi redan funderat på är att gå ut med en informationskampanj om era förhållanden till Systembolagets personal. Skulle det vara till nytta?
Med solidariska hälsningar
Driftsektion för systembolagsanställda
Stockholm 2009.04.14
Grattis Frans och Lisa på Systembolaget Globen
Under torsdagen träffade DFSA och Systembolaget en överenskommelse i det aktuella kontraktsärendet på Systembolaget Globen i Stockholm och medlemmens kontrakt höjs från 12 till 20 timmar per vecka, vilket är en anställningsgrad som mer motsvarar den tid medlemmen arbetar.
Redan från början gick DFSA ut med att det inte bara handlade om att höja medlemmens kontrakt, utan att butikschefen ska ha en budget som möjliggör en försvarbar personalpolitik. I och med torsdagens överenskommelse har DFSA visat att det går (Bakgrund till kontraktsärendet: Öppet brev till arbetskamrater). Frans och Lisa har nu fått samma möjlighet som Fredrik att försörja sig på sin anställning inom Systembolaget (dessa tre försäljare är några av de som tidigare använts som exempel på denna blogg och namnen är fingerade):
men har arbetat i genomsnitt 20. (I detta fall har DFSA förhandlat upp kontraktet till den nivå som försäljaren arbetat, nämligen 20 timmar per vecka.)
Frans: Arbetat 7 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 20. (I detta fall har DFSA förhandlat upp kontraktet till den nivå som försäljaren arbetat, nämligen 20 timmar per vecka.)
Lisa: Arbetat 12 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 30. (Kontraktet har i o m andra kontraktshöjningar justerats till 20 timmar per vecka, vilket mer motsvarar den tid Lisa arbetar.)
Överenskommelse i kontraktsfrågan
2009.03.19 kom parterana överens i kontraktsfrågan och Systembolaget höjer medlemmens kontrakt till efterfrågade 20 timmar i veckan. I överenskommelsen ingår även en helhetslösning som omfattar ytterligare försäljare och bl.a. att DFSA och Systembolaget avbokar alla förhandlingar som rör medlemmens kontrakt. DFSA blåser också av nyanställningsblockaden på Systembolaget Globen och manifestationerna utanför HK, som var kopplade till kontraktsfrågan.
Svenskt Näringslivs arbetsrätt finns på Systembolaget
Deltidsanställda på Systembolaget har problematiska arbetsvillkor.
Förhandlingarna har strandat och vi slipper ett nytt huvudavtal. LO backar inte i frågan om turordning enligt LAS, också kallad "sist in, först ut", och Svenskt Näringsliv har av den anledningen dragit sig ur. Samma turordning gäller vid utökad arbetstid, alltså höjning av deltidskontrakt, vilket gör diskussionen intressant för oss försäljare på Systembolaget. De flesta av oss är deltidsarbetare med kontrakt på mellan 4 och 20 timmar i veckan, men år efter år arbetar vi långt över de timmarna. Många vill naturligtvis ha ett kontrakt som bättre motsvarar den tid de arbetar, men eftersom det är lönsamt att ha sin personal på låga kontrakt sker väldigt få höjningar.
Det är också fullt möjligt att helt strunta i den lagstadgade turordningen enligt LAS. Sedan DFSA blev aktiva inom Systembolaget har vi stött på detta på båda de två butiker vi drivit kontraktsärenden och de är förmodligen inte de enda två av Systembolagets c:a 400 butiker. Vi har också märkt att butikschefer inom företaget inte ens vet vad turordning enligt LAS är för något. Systembolaget ska inför den nya arbetstidsreformen Årsarbetstid utbilda sina butikschefer i arbetsrätt, men så här lät det på en butik för bara ett halvår sedan:
Arbetare: Det finns en LAS turordningslista på butiken antagligen...
Butikschef: Det kanske det gör, jag har ingen aning.
/.../
200 extra timmar per anställd räcker inte
I kollektivavtalet för försäljare inom Systembolaget har Unionen förhandlat bort den del av Arbetstidslagen som förhindrar att arbetare ska tvingas arbeta för mycket över sina kontrakt. 200 timmar per år är enligt lag den bortre gränsen, vilket ger närmare 4 extra timmar i veckan. Det är fullt rimligt med ett sådant tak. På en vanlig anställning på Systembolaget innebär det ändå en flexibilitet på extra 30-100% arbetstid per vecka (räknat på kontrakt mellan 4 och 12 timmar). Med någon typ av framförhållning och planering borde en butikschef kunna hushålla med dessa 4 timmar per vecka för att även täcka upp vid storhelger, som jul och nyår. Och i annat fall skriva tillfälliga kontrakt vid längre frånvaro. I stället väljer man att utnyttja detta undantag i lagen för att slippa att anställa och höja kontrakt vid exempelvis förldraledighet och längre sjukskrivningar. Deltidsförsäljarna är i realiteten behovsanställda på Systembolaget.
Detta undantag i Arbetstidslagen urholkar även LAS 25a §, som är den lag som ger deltidsanställda förtur till högre anställningsgrad om kontrakt ska höjas. Med en flexibel arbetsstyrka är en kontraktshöjning sällan aktuell, för vilken arbetsgivare skulle välja fast personal framför behovsanställda?
Problemet för Systembolaget är att detta inte är en personalpolitik som ett stort statligt företag kan visa upp. Lösningen är att Systembolaget arbetat fram en reform som ska få butikscheferna att skriva högre kontrakt, men det har tagit över 25 år att få med sig facket på denna uppgörelse (reformen kallades tidigare Plus- och Minustid, men lanseras idag som Årsarbetstid), men än idag är det mycket oklarheter kring denna lösning. Reformen innebär dessutom ingen förändring för de mest utsatta personalgrupperna: de med låga kontrakt (4 och 12 timmar, men även 2 timmar per vecka är vanligt inom Systembolaget). Informationsfilm om reformen: Systembolaget löser personalproblem 1989
En stor skillnad iom Årsarbetstid är att Systembolaget, till skillnad från idag, inte ska se till anställningstid för en kontrakshöjningt, utan att LAS 25a § är underordnad "butikens behov". Hur en fackförening kan gå med på dessa undantag i vår svenska arbetsrätt är helt obegripligt.
Systembolaget har också tagit chansen att frysa kontrakt i väntan på bättre tider. Samtidigt arbetar många försäljare mångdubbelt över sina kontrakt och någon arbetsrätt finns inte att tillämpa. DFSA har sagt det förr och vi säger det igen:
Möt vår tids daglönare – på Systembolaget
Det daglöneri som kvinnorna på Textilia vittnar om, är vardag för majoriten av försäljarna på Systembolaget. Som deltidsanställd på Systembolaget har vi oftast kontrakt på 25-50% av den tid vi arbetar. 75% av anställningen kan alltså vara s k mertid, som med två veckors varsel delas ut på arbetsscheman. DA upprördes över att kvinnorna på Textilia arbetat med så kort framhållning i hela tre år. På Systembolaget kan daglöneriet ofta fortsätta upp till tio år. DFSA kan presentera följande exempel enbart från två butiker i Stockholm åren 2008-2009 (namnen är fingerade):
Lisa: Arbetat 12 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 30.
Eva: Arbetat 4 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 30.
Fredrik: Arbetat 5 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 4 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 20. (I detta fall har DFSA förhandlat upp kontraktet till den nivå som försäljaren arbetat, nämligen 20 timmar per vecka.)
Anders: Arbetat 6 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 30. (Eftersom Anders aldrig fick någon justering av kontraktet blev han tvungen att säga upp sig 2008.)
Peter: Arbetat 10 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 20.
Frans: Arbetat 7 år inom Systembolaget, har ett kontrakt på 12 timmar per vecka,
men har arbetat i genomsnitt 20.
I programmet Faktum på SVT sändes år 2006 ”De nya daglönarna”, som också behandlade ämnet mertidsberoende deltidsanställda i detaljhandeln. I programmet granskades Pågens och ICA:s utlägg av mertid. Faktum undersökte hur mycket mertid som arbetades på några butiker och upprördes över siffrorna. Siffrorna man fick fram är dock små i jämförelse med Systembolagts butiker i de större städerna. En viktig sak som skiljer Systembolaget från Ica och Pågen är, att på Systembolaget är hela mertidsgränsen bortförhandlad i kollektivavtal. På detta sätt liknar Systembolaget mer Textilia - företaget med 94 anställningskontrakt på tre år. Båda företagen har nämligen hittat ett sätt att hålla daglönare, som framstår som lagligt. Att teckna nya kontrakt varannan vecka blir fullt lagligt. Att dela ut 75% av arbetstiden varannan vecka är också åtminstone halvlagligt när mertidsgränsen är bortförhandlad.
En viktig skillnad mellan Textilia och Systembolaget är att Textilia är privat och Systembolaget ett statligt monopol. Vilken förklaring lämnar Systembolaget till situationen? Jo, exakt samma som Textilia och även Systembolaget nekar till systematiskt användande av den obegränsade mertiden. I förhandling mellan DFSA och Systembolagets personalavdelning lämnas följande förklaring till den massiva mertiden: ”Den allra största delen av den utlagda mertiden beror på att anställda hoppar in för att täcka upp för annan personal när folk är sjuka, på semester eller på kurs.”