Driftsektion för Systembolagsanställda

Att individuell lönesättning mest är ett verktyg för chefer att stärka sin  makt mot arbetarna och slå in kilar i arbetarkollektivet känner vi  till sedan tidigare, men sällan uttrycks det med sadan tydlighet som i den nu pagaende konflikten mellan Systembolaget och SAC.

Efter fem veckors facklig strid, under vilken fackföreningen DFSA genomfört  slutna blockader, rikstäckande flygbladsutdelningar och en informations- kampanj till arbetskamrater, gick Systembolaget med på att hålla det informationsmöte som facket begärt.

Parterna möttes 21/8 och en av punkterna som avhandlades var ärendet  med en medlem som under flera år halkat efter i löneutvecklingen, något  som både berörd butikschef och personalledningen centralt bekräftat. Men att hålla med om att det förekommer oegentligheter är en sak, och att göra något åt situationen ar en annan. Under  mötet framkom dock tillräckligt mycket nytt i diskussionen for att förhandlingarna skall återupptas inom två veckor.
 
Den drabbade medlemmens fackförening DFSA har under förhandlingarna använt de goda vitsord  medlemmen fått i s.k. medarbetarsamtal med butikschefen som främsta  argument.

Under diskussionen om den individuella lönesättningen var Systembolagets personalchef noga med att påpeka att det är väldigt bra att så många får  goda vitsord på de s.k. medarbetarsamtalen. Uppemot 80 % av de anställda  får goda vitsord och butikscheferna är nöjda med sina medarbetare. Med andra ord tonas vikten av medarbetarsamtalen ner och antyds inte duga i en argumentation för en skälig lön, vilket skiljer sig avsevärt från den  tidigare bilden av medarbetarsamtalen.

Systembolaget har både gentemot berörda fackföreningar och massmedia menat att arbetsprestationen ska vara grunden för lönesättningen. Man har försvarar löneskillnader med skillnader i arbetsprestationen och detta ska framkomma just i medarbetarsamtalen, men Systembolagets individuella lönesystem visar sig i själva verket endast fungerar åt det ena hållet. Systembolaget kan motivera löneskillnader med hänvisning till arbetsprestation, men en anställd eller en fackförening kan alltså inte använda arbetsprestation som grund for krav på loneökning. Att en anställd fått goda vitsord betyder inte att hon är berättigad till samma lön som kollegor med samma omdömen.

Lönestriden har sin upprinnelse i att kvinnan i fråga efter sju år inom företaget började jämföra sin lön med sina kollegor. Det visade sig då att hon hade samma lön som arton år yngre kollegor som arbetat tre år med samma arbetsuppgifter.  Detta trots utmarkta vitsord.