Driftsektion för Systembolagsanställda

I kollektivavtalet för försäljare inom Systembolaget har Unionen förhandlat bort den del av Arbetstidslagen som förhindrar att arbetare ska tvingas arbeta för mycket över sina kontrakt. 200 timmar per år är enligt lag den bortre gränsen, vilket ger närmare 4 extra timmar i veckan. Det är fullt rimligt med ett sådant tak. På en vanlig anställning på Systembolaget innebär det ändå en flexibilitet på extra 30-100% arbetstid  per vecka (räknat på kontrakt mellan 4 och 12 timmar). Med någon typ av framförhållning och planering borde en butikschef kunna hushålla med dessa 4 timmar per vecka för att även täcka upp vid storhelger, som jul och nyår. Och i annat fall skriva tillfälliga kontrakt vid längre frånvaro. I stället väljer man att utnyttja detta undantag i lagen för att slippa att anställa och höja kontrakt vid exempelvis förldraledighet och längre sjukskrivningar. Deltidsförsäljarna är i realiteten behovsanställda på Systembolaget.

Detta undantag i Arbetstidslagen urholkar även LAS 25a §, som är den lag som ger deltidsanställda förtur till högre anställningsgrad om kontrakt ska höjas. Med en flexibel arbetsstyrka är en kontraktshöjning sällan aktuell, för vilken arbetsgivare skulle välja fast personal framför behovsanställda?

Problemet för Systembolaget är att detta inte är en personalpolitik som ett stort statligt företag kan visa upp. Lösningen är att Systembolaget arbetat fram en reform som ska få butikscheferna att skriva högre kontrakt, men det har tagit över 25 år att få med sig facket på denna uppgörelse (reformen kallades tidigare Plus- och Minustid, men lanseras idag som Årsarbetstid), men än idag är det mycket oklarheter kring denna lösning. Reformen innebär dessutom ingen förändring för de mest utsatta personalgrupperna: de med låga kontrakt (4 och 12 timmar, men även 2 timmar per vecka är vanligt inom Systembolaget). Informationsfilm om reformen: Systembolaget löser personalproblem 1989

En stor skillnad iom Årsarbetstid är att Systembolaget, till skillnad från idag, inte ska se till anställningstid för en kontrakshöjningt, utan att LAS 25a § är underordnad "butikens behov". Hur en fackförening kan gå med på dessa undantag i vår svenska arbetsrätt är helt obegripligt.

Systembolaget har också tagit chansen att frysa kontrakt i väntan på bättre tider. Samtidigt arbetar många försäljare mångdubbelt över sina kontrakt och någon arbetsrätt finns inte att tillämpa. DFSA har sagt det förr och vi säger det igen: